Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taraa bemäktigades av en våldsam förbittring, som 1916 skulle
slå ut i starka lågor. Då världskriget bröt ut, hade
Transport-arbetarförbundet kommit sig så pass, att det kunde resa sig till
energisk protest mot brittiska arbetarrörelsens socialförrädiska
ledning. Förrädarna slog sig samman för att försvara den
imperialistiska staten och hjälpte till med att brutalt undertrycka
Irland som litet folk oeh de irländska arbetarna som klass.
Larkin och Connolly arrangerade möten på hela Irland. De
avslöjade krigets imperialistiska karaktär, uppfordrade
arbetarna att med alla till buds stående medel utnyttja krisen och
kritiserade skarpt brittiska arbetarrörelsen. De avslöjade irländska
parlamentspartiets heltigénom borgerligt-iprperia 1 istiska
karaktär, detta parti som hittills dolts under en demokratisk mask
och som nu understödde kriget. De avslöjade också de
borgerli gt-reaktionära tendenserna hos sinn-feinarna, som förklarade,
att Irland borde hålla sig neutralt. Larkin och Conolly såg bara
alltför väl, ätt de svårigheter, brittiska imperialismen hade att
kämpa med. erbjöd tillfälle att befria det irländska
proletariatet. De understödde det irländska medborgarvärnet, ekiperade
det, beväpnade dess medlemmar och gav organisationen en mer
utpräglat militär karaktär. Larkin reste till Amerika för att
samla ihop pangar. Knappt hade brittiska regeringen fått veta
det förrän den landsförvisade honom. Därpå övertog Connolly
förbundens och medborgarvärnets ledning och förde ensam
partiet vidare. Frän denna tidpunkt och till påsken 1916
behärskades irländska arbetarrörelsen av irländska medborgarvärnet.
Det irländska medborgarvärnet.
Det irländska medborgarvärnet bildades 1908 i Cork. -Dess
uppgift var att försvara arbetsnedläggelser mot polisens
inskridande. eljest hörde man föga av dessa organisationer. Först
1913, då de i samband med strejken i Dublin uppgav sin
avvaktande hållning, fick de större betydelse. Efter världskrigets
utbrott ägnades denna organisation den mest allvarliga
uppmärksamhet: man sörjde för att anskaffa militära instruktörer och
medborgarvärnets medlemmar beväpnades. (Första instruktör var
kapten White, en son till brittiska fältmarskalken sir George
White. Han deltog, i Dublin-strejken och blev 1916 arresterad
i Syd-Wales, då han försökte organisera en gruvstrejk för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
