Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”1) De stora kapitalisternas klass, ,som i alla i industriellt
hänseende fortskridande länder nästan uteslutande är i be,sittning av de
förnödenheter, som för livets bibehållande behövas, ooh av de medel
(maskiner, fabriker, verkstäder), varmedelst dessa förnödenheter blir
åtkomliga. Detta är den klass, som kallas bourgeois eller bourgeoisie.
2) De ingenting ägandes klass, som är tvungen att sälja sin
arbetskraft till bourgeoisklassen, endast för att erhålla levnadsbehoven,
men då de båda parterna vid denna handel e.i är till varandra i lika
ställning, utan fördelarna på bourgeoisiens sida, så måste de ingenting
ägande foga sig efter de av bourgeoisien föreslagna dåliga villkoren.
Denna av bourgeoisien beroende klass kallas proletariernas klass
eller det förut nämnda proletariatet.”
Sedan, författaren uppdragit vissa jämförelser mellan
proletärer å ena sidan, slavar, livegna och hantverkare å andra, och
funnit att de förra hade en mera otrygg ställning än de senare,
men att likväl hantverkerierna var dömda att uppslukas av
fabrikerna, redogör han i korhet för de olika sekter, som
rymdes inom kommunismen, ”den politiska skola, vars läror med
en förundransvärd hastighet under det sista decennium spritt
sig och vunnit sympatier, i synnerhet bland de arbetande
klasserna i alla länder, både i gamla och nya världen”. Han
deklarerar slutligen, att de Skandinaviska kommunisterna anslutit sig
till de tyska; men de skiljer sig endast i några smärre detaljer,
icke i principerna, från de Cabetska (ikariska) anhängarna.
I andra avdelningen behandlar Götrek
”kommunismen under övergångsperioden”.
Han säger rakt på sak, att kommunisterna åsyftar så
inrätta samhället, ”att varje dess medlem utan utantag må kunna
i fullständig frihet, dock utan andras rättigheter därigenom
försämras, utveckla och använda alla sina anlag och krafter. De
vilja nå detta mål genom upphävande av privategendomen, i
vars ställe egendomsgemenligheten inträder.”
«
Men för att uppnå detta mål, måste givetvis vissa medel
tillgripas, och då våldet på det strängaste förkastades (”några
kommunister predikar materialism och ateism samt om
egen-domsgémenliglietens införande med våld”), är man hänvisad åt
annat håll. En valreform, ”stödd på fullkomligt demokratiska
principer, samt tillämpning av jämlikhetens och broderskärlekens
princip, helgad genom kristendomen”, anses icke oäven.
Dessutom fordras demokratiens fullständiga införande, ”men tillätes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
