Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av de preussiska lantdagsvalen, som i all synnerhet vid detta
tillfälle mäta sig i betydelse med de tyska riksdagsvalen. Den
seger, som högerpartierna därvid burit hem i en överraskande
omfattning, kan omedelbat eller om någon tid i hög grad invärka
på Tysklands hållning vid konferensen. Högerns triumf är ju
väsentligen att tillskriva den storm av förbittring, som rest sig
mot Ententens försök att bringa Tyskland under nära ett
halvsekels skuldslaveri. De nationalistiska partierna ha av detta
intryck på folkmassorna dragit den största fördel vid valen. Hur
motbjudande än den demagogi har varit och är, som dessa
partier bedrivit i valrörelsen, får man dock icke lämna ur sikte,
att fransk imperialistisk reaktion, Pariskonferens och skadestånd
ytterst bära skulden för strömkantringen åt höger bland de tyska
väljaremassorna.
Om de tyska ombuden vid Londonkonferensen strama upp
sig under intrycket av valresultatet, är det tydligt, att en hård
sammanstötning mellan fransk imperialism och tysk nationalism
ej kan undvikas. Sedan den ”bolsjevikiska faran”, som i båda
länderna utnyttjats för att skrämma ihop borgarne till värn för
”det bestående”, d. v. s. det ständigt vacklande, ej längre kan
med samma verkan som förr utmålas för de på bakbenen
sittande hararnas ögon, särskilt icke sedan man likväl trots all
snobb-högfärd i ton och manér — förhandlat med ”Bolsjevikien”,
om än hittills resultatlöst, så flammar åter upp i full låga
fiendskapen mellan franska och tyska reaktionselement. Så till vida
har då läget förändrats den senare tiden, att denna ofta omtalade
”ordningens” uppmarsch och eniga borgarfront mot
Rådsryss-land för ögonblicket krupit i skrinet.
De i fredstvisterna mindre lidelsefullt engagerade Förenta
staterna med sin politiks väl hädanefter mer praktiskt
affärsmässiga läggning vore nu närmast att reda upp den europeiska
bankruttens härva. Både England och Frankrike äro
Nordamerikas djupt skuldsätta gäldenärer. Amerika har på en gång
intresse av Tyskland som en god kund ocli av Frankrike och
England som betalare av sina skulder till den stora republiken.
Följaktligen har det lika litet intresse av att Tyskland suges intill
märgen som att Frankrikes och Englands betalningsförmåga
stannar på en låg nivå. Det har i allmänhet intresse av att en
kraftig europeisk produktion ånyo ökar Europas köpkraft i
förhållande till amerikansk export. För denna export behöver Arne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
