Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetarna. Men den som besvärade sig med att Titom Marx’ odödliga
Kapital också läsa Hilferdings ,Finanskapital oeh Rosa Luxemburgs
Kapitalets ackumulation, erfor redan då, att saken dock hängd© ihop något
annorlunda. För den kapitalistiska ekonomin räknas allt vad arbetarna
får till produktionskostnaderna, som måste hållas ner© ,så lågt som
möjligt. En höjning av de stora massornas köpkraft intresserar sig
kapitalet inte för, tvärtom. Så är det då redan klart, varför
folk-”tota-litetcn” trots det jättelika -ekonomiska uppsvinget alltjämt fortfor att
lida nöd. Men än mer. Emedan på detta sätt den ”inre marknaden”
med kapitalism-en-s fortsatta utveckling allt mer måste slå fel, så är
kapitalet -anvisat att finna avsättningsmarknader -och råmaterialkällor
utanför den kapitalistiskt organiserade mänskligheten. Detta har att börja
med ännu mer stegrat dess uppsving men samtidigt naturligtvis också
så mycket hastigare förtärt det till förfogande stående området. Det
ögonblick kom, då kapitalismen överhuvud inte längre kunde fungera
normalt. I -denna fara för kvävning störtade sig kapitalmakterna från olika
länder på varann för att om möjligt frånröva varann lite område och
så förlänga det egna livet en -smula: världskriget utbröt. Men detta
världskrigsutbro-ttets faktum visar redan, att kapitalismen -inte längre är
i stånd att producera regelbundet. Och vad vi sedan dess ser är dess
fortsatta dödsryckningar. Där är den oerhörda stegringen på alla priser.
Trots att arbetarna utsugs mycket mer än före kriget (lönerna är som
bekant mycket lägre), räcker det ändå inte till för -att låta kapitalet få
en frist, det måste å andra sidan också fördyra livet för konsumenterna.
Också det går naturligtvis bara en tid, sedan kan konsumenterna —
också de som ej är proletärer eller som bor i -andra land — inte köpa
mer, världskrisen är färdig.
Den är -alltså ingalunda, som Frei-heit -antar, följden av en felaktig
politik av diplomaterna som .slutit ©förståndiga fredsföredrag. Utan den
är den nödvändiga -och organiska följden av det faktum, att kapitalismen
har kommit till slutet av sin produktionsförmåga.
Men då är det ©n barnslig utopi att -säga, att arbetarna måste stå’
samman med kapitalisterna -och först bygga upp den ”enro-peiska
ekonomien” (d. v. s. den europeiska kapitalismen). En s © c i a 11 s t kan endast
säga: grälet om de förryckta franska kraven — om vilka t. o. in. en
engelsk borgerlig tidning Observer säger, att man kan ”bara ha roligt”
åt -d-enna reglering ända till år 1963 — -det överlåter vi lugnt åt d©
olika ländernas kapitalister. Låt -oss sammansluta -oss m-ed våra
arbetsbröder i Frankrike, i England, i ihela världen för -att i gemensam
verksamhet bota krigsska-dorna och återuppbygga -ekonomien -icke
kapitalistiskt utan organiskt!
Affärsförbindelserna med Sovjef-Ryssland.
Aldrig förr .har, skrivier kamrat Humb-ert-Droz i Le Ph a r e,
Sovjet-Kyssland omfattats med så mycken sympati av den borgerliga och
socialdemokratiska världen. För två år s-edan. då blockaden svalt ut folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
