Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mecl medlöparna, de indifferenta, militären . . . Den räknar med
den egna styrkan och med motståndarnas. Uppskattningen av
maktförhållandena spelar en viktig roll.
I detta avseende är det dåligt ställt under den
förrevolutionära perioden i alla länder. Här börjar skiljevägen mellan
två riktningar. Här faller rörelsen och t. o. m. dess ideologi i
sär. Helet ligger ej hos målet — det är taktiken, som splittrar
det revolutionära lägret. Kevolutionsstrategerna skiljer sig i
fråga om användandet av dialektiken.
Den ena riktningen använder hela apparaten med
stastisti-ken, kritiken, uppskattningen av maktförhållandena, hela det
samhälleliga tänkesättets dialektik till revolutionens fromma.
Den påskyndar revolutionens mognande genom att revolutionera
de enskildas hjärnor. Upplysningsarbete, massaktioner, uppror,
allt användes som medel i den stora omvälvningsprocessen.
Denna riktning förlorar aldrig revolutionen ur ögonsikte, därför
att den är övertj^gad om revolutionens nära förestående utbrott.
Den andra riktningen tänker lika materialistiskt, men dess
dialektik är i bästa fall en skenbart objektiv insikt om och
utläggning av fakta, vilka dock är genomsyrade av allehanda
tvivel och skrupler. Denna riktnings män inser revolutionens
nödvändighet, men de ser också överallt brister och
ofullkomligheter i de egna lederna och har en ovanlig respekt för
motståndarens övermakt. För dem är tiden aldrig mogen för en
revolution, och om revolutionen i alla fall kommer måste de ta hand
om den (så som socialdemokraterna i Tyskland), varpå de
antingen hejdar dess utveckling eller löper över till
kontrarevolutionen och hjälper denna att kväva resningen i blod. Med sitt
eviga dröjande och sin ständiga fruktan skjuter de alltjämt upp
det avgörande ögonblicket.
Dessa två riktningar träder så tydligt man kan begära i
dagen just nu. Sedan historien lärt, att det inte är gjort med
revolution bara i ett land, utan att frågan gäller
världsrevolu-tionen, har man blivit ännu omsorgsfullare i sin tvekan och sin
utläggning av fakta för att få det hela uppskjutet ytterligare,
en omständighet som medför en svår kris för den proletära
rörelsen i alla land.
Jag tror visst inte, att pessimisterna — de oavhängiga i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
