Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äganderättsförhållandena vad beträffar malmtillgången fick
sin länge gällande grundlag redan 1282 i det s. k.
Helgeandsholms-beslutet, däri ”konungen tilldömdes högsta äganderätten till
alla malmstreck och bergverk, på vad ägor de ligga kunde”. Se
Bartold Nyström: Sv. hemman och lägenheter.)
Men sitt kraftigaste uttryck fick uppfattningen om statens
äganderätt genom det år 1649, den 6 juli, utfärdade ”General
Bergs Privilegium”. Det heter däri i fjärde punkten bland
annat: ”Effter man och förnimmer at een deel aff Bergzmännen och
elliest andre wele tilägna sigh sielfwe Grufworne, som the bruka,
at höra them til, lijka som theras Arfwegodz: Therföre på thet
sådhan meening icke wijdare må hoos them inrijta skal för
then-skull här med vara hvar och en kunnigt, att alle Grufvor aff
hwadh slagz Malm och Metall the hälst äre skole räknas och
hållas för Cronones Regal wärch.”
Ingen fick sålunda tillräkna sig någon arvsrätt i gruva.
I punkt 18 inskärpes detta ytterligare i följande ordalag:
”Effter såsom alla Strömer i Rijket icke mindre än som
Gruf-wor och Bergzwärck räknas för Cronans Regalia” etc.
Här må påminnas om att samma dag, som ovannämnda
förordning utkom, utfärdades instruktion för det så kallade
Bergskollegium, som bland annat hade att fördela allmänningarna i
rätt proportion mellan bruksägarna. Härigenom försågs
bergverken med den skog de behövde — och mer därtill. Men detta
tack vare kronans stora skogstillgångar. Hur hade det gått
om dessa tillgångar ej funnits?
Bergshanteringen blev en strängt statsreglerad näring. Inga
nya bruk fick anläggas utan tillstånd av bergskollegium, som
först skulle utfärda privilegium på anläggningen. Ett
sådant bruk fick icke heller nedläggas utan samma
vederbö-randes tillstånd.
Att jämföra denna industriella statsbyggnad med vår tids
bolagskapitalistiska bergshantering låter sig icke göa. Hela detta
äldre ”bergsrättssystem” var uppbyggt på statsprivilegieväsendets
grund och sammanhängde med detta. En manchesterman skulle
ha anledning att säga att det var en konstprodukt, en
konstgjord industri! Utan statens donationer kunde den ej leva. Men
det är dock ett ”gammalt beprövat bergsrättssystem”, ehuru i
rak motsättning till hr Hedbergs ideal, som är det nuvarande
systemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
