- Project Runeberg -  Zimmerwald. Socialistisk månadstidskrift / 1921 /
177

(1918-1921)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Efter rysk-japanska kriget, ungefär år 1907, avbröts den
högkonjunkturella utvecklingen av ett stillestånd.
Omsättnings-krisen var av sådan betydenhet, att t. ex. den ryska
textilindustrin knappt fann någon marknad. Många ingenjörer var utan
arbete. Efter 1908 gick feberkurvan (=högkonjunkturen) åter i
höjden. Så snabbt steg den, att den ryska produktionen lämnades
långt efter och icke förmådde uppfylla de krav som ställdes på
densamma. Redan år 1910 måste Ryssland importera ungefär
10 millioner pud tackjärn. Industrialiseringen tog allt mindre
hän till landets naturliga rikedomar och blev alltmera beroende
av utandet, d. v. s. den blev alltmera kapitalimperialistisk.

Redan år 1912 gick Rysslands ekonomi med snabba steg
mot en katastrof. De huvudsakliga svårigheterna uppstod på
bränslematerialets och transportväsendets områden. Utvidgningen
av industrin var stadd i så snabb galopp, att bränsleproduktionen
ej kunde hinna med, och behovet av metall kunde ej på långt
när täckas av landets produktionsmöjligheter. För varje år växte
behovet av bränslematerial med åtminstone 6 procent. Överallt
led man av kolbrist, järnbrist och transportforsinkning.

Under detta hejdlösa uppjagande av industriir, i synnerhet
metallindustrin, hade den samtliga kolproduktionen stigit från
1,4 milliarder pud under år 1911 till blott 1,6 milliarder pud
under år 1912. Den snabba industrialiseringen hade
överbelastning av transportvägarna till följd. Stenkolen var alltid på
efterkälken. Ett behov av 1,7 milliarder pud Donets-kol under år 1913
stod emot en transport av 1,5 milliarder pud. Det ryska
handelsministeriet måste därför väcka förslag om tullfri import av
stenkol-för stats- och privatbanornas behov. En lag av den 4 juli
1913 tillät denna import under ett års tid. Erån 1911 till 1913
steg Rysslands totalimport av stenkol från 275 millioner pud
till 468 millioner pud, eller från ett värde av 33 till över 75
millioner rubel. Enligt den tyska statistiken levererade
Tyskland under år 1911 ungefär 78 millioner pud och under år 1913
över 128 millioner pud stenkol till Ryssland. Till följd av den
prissegringspolitik, som bedrevs av det ryska kolsyndikatet
Pro-dugol, ställde sig till slut rekvisitionen av engelska och franska
kol billigare för Petersburgs metallindustri än rekvisitionen av
Donets-kol. Den ryska industrin och de ryska järnvägarna
råkade därför i en farlig antagonism till sitt eget lands
kolindustri: höga fordringar på leverans, ringa anbud för produkten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:44:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zimm/1921/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free