Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
unga syster fanns kvar att ge honom någon hjälp i hans sista
timmar. Innan han dödades hittade överste Gaillard, som var
chef för fängelset, på en helvetisk idé att bryta hans själsstyrka.
Han förde hans yngre bror, som nu blivit vansinnig, till honom
i hans cell. Flera dagar måste Ferré, i sin väntan på döden,
uthärda den hemska synen av den yrande dåren som en gång varit
hans bror.
Domen hade avkunnats den 2 september, men det dröjde till
den 28 november tills hans fick anmaning att göra sig färdig
att dö. Han skrev ett sista brev till sin syster:
”Tisdag 28 november 1871, 9,30 f. an.
Käraste syster!
Om några ögonblick skall jag dö. In i det sista skall minnet av dig
vara bos mig. Jag ber dig sörja för min kropp och lägga den samman
med vår olyckliga mors. Om du kan, annonsera i tidningarna tiden för
min begravning, så att vännerna kan vara med; naturligtvis ingen
religiös ceremoni, jag dör som jag levat: såsom materialist. Lägg en bukett
eterneller på vår mors grav. Försök att bota vår bror och trösta vår
far; säg dem hur högt jag älskat dem. Jag omfamnar dig tusen
gånger och tackar dig för all vänlighet och omsorg du har slösat på mig;
övervinn din sorg och viså dig, som du så ofta lovat mig,
omständigheterna vuxen. Vad mig beträffar är jag lycklig. Jag går att sluta mina
lidanden, det finns ingen anledning att vara ledsen för min skull. Jag
önskar dig allt gott.
Din tillgivne broder
Th. Ferré.”
Han tillade ett postscriptum, att hon borde begära hans
kläder och papper; sina pangar däremot hade han givit åt fångar
mer olyckliga än han. Hans vackra handstil var fullkomligt lugn
och regelbunden. /
Han togs ut att skjutas tillsammans med Bourgeois, en
soldat som man hittat i kommunardernas led, och Rossel, som en
tid hade varit deras general. Ingen av dem visade någon
fruktan, men Rossel var melodramatisk och fördröjde det hela. De
fördes ut på den stora Satory-slätten och bands vid tre pålar
ett stycke från varann. Det var en klar novembermorgon. Ferré
vägrade att låta binda för sina ögon. Merlin själv
kommenderade eld. Ferré blev knappast sårad av salvan och dödades sedan
genom ett skott i örat från en soldats gevär. På signal av
Merlin började orkestern spela och de regementen, som sammanförts
för att åse exekutionen, defilerade förbi de döda kropparna till
tonerna av en munter marschmelodi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
