Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De första dikterna! En ung fabriksarbetare skriver dem med
darrande hand. Skog susar i natten. Ah! Befrielse från maskinen.
Böcker hälsar milt. Bilder smeker. Första stammande a,v själen, i vilken
redan musik juder.
Långa vandringsår i Italien, Österrike, Holland och Tyskland,
månader i Schweiz, i en förstad till Ziirich. Fem våningar högt; utsikt
över sjö och alper. Fri skriftställare vid knappt 20 år.
Politik, konst, arbete ooh vandringar. Luttrad i socialistiska
ung-domsrörelsen. Och så kriget. ..
Han kunde tillagt: åtta månader ute i Ryssland, runt det väldiga
röda a.rbetarriket, från vilket han snart kommer med en skildring i
bokform. Och vad beträffar hans produktion Ihar han utom de redan utgivna
(och i Stormklockan nämnda) sakerna liggande otryckt en stor, fast
komponerad och mycket intressant diktcykel Die Faust (Näven), till vilken
jag hoppas få en annan gång återkomma. Arbeiterseele, som bär
underskriften "vers från fabrik, landsväg, vandringar, krig och revolution”,
omfattar poem från tiden 1911—1914 jämte ett antal revolutionsvers av
senare datum, kända genom tidigare tryck.
Bokens första avdelning heter Staden och har först ett par dystra
sidor om skaldens dikt, ,som fått ,sin rytm av bröd och nöd, och ihur allas
kamp mot alla raser i värden, hat mot hat, tand mot tand, men det är
inte många sidor — så kommer det friskare toner, tydligen i och med
författarens egen utveckling till klassmedveten revolutionär livssyn. En
brusande frisk .Vrbetarungd om: innanför stenväggarna lever vi, men vi
är livet, vi ä.r kraften till kamp. och seger, tågen som rullar förbi våra
boningar tar vår längtan med sej ut i värden, vårt blod är som
stjärnorna. och träden, vi är fräsande och sprakande gnistor, men det
kostbaraste i oss är kärleken, vi härdade ej ut i värt trånga fängelse utau
kärleken, den mildrande, brusande — därför välver ,sej också, värden
kring oss! Järnvägsskenorna ägnar ihan en hänförd Ihymn, där de dånar
i samma oro som hans blod, han anropar tidens flod att ta emot honom
i sina virvlar, kallar vind och moln vandrande kamrater (”Wind, Wolke,
vandernde Genessen”), hans av en ny dag födda önskningar stiger som
stjärnorna ur nattens sköte. I dikten Arbetarsjäl målar han proletariatet
så som han drömmer sin segrande klass: ”lugn, säker - och glansfylld”.
Den lilla dikten Folkmöte är konstnärligt väldig i sin makt och
med-vetenihet. I Rebellion ser han arbetararmén komma, ”slavarna, med
här-skarlater”, att skapa om livet. Vad vi berör blir bröd! I Majupprop
manar han sina kamrater att ta våren ined sej in i värkstaden — där
kommer den att predika: om mej måste ni kämpa! Två präktiga dikter
ägnas barrikaderna. Allra bäst i denna avdelning — och bland det bästa
i boken — är dikterna Öde och Morgonen, den iförra trotsigt stark och
ung som tidens ädlaste proletärungdom, den andra en strålande hymn
till solidariteten, till den skapande målmedvetna massan, där den enskilde
går med, skapar med, väcker med. en dikt som visar Bartbel (helt inne
på den nya sociala människans väg högt öiver den borgerliga
grönköpings-i ndi vidualismen.
Så följer avdelningen Wanderschaft (Vandringar), ©n lyrisk
kollektion, som borde kunna övertyga vilken som helst borgerlig kritiker om
hur stora lyriska möjligheter det uppväxande proletariatet har ooh hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>