- Project Runeberg -  Zimmerwald. Socialistisk månadstidskrift / 1921 /
290

(1918-1921)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en kooperativ förening köper t ex. ett bageri. Andra åter är av
den meningen att socialisering har vi först när den totala
industrin övergår till samhällségéndom och de arbetande var på sin ort
ieder produktionen.

För att få en smula reda i detta virrvarr torde det vara
lämpligt att helt se bort från det rena, det borgerliga
förstatligandet, sådant det är exemplifierat i postens, i telefonens, i
järnvägarnas läggande under borgarnas klasstat. I enlighet
härmed är det således ingen socialisering alls utan ett borgerligt
förstatligande, när staten köper ett eller flera företag.

fGfter denna begränsning återstår så att bestämma
socialiseringen. Tre olika bemärkelser torde härvid böra hållas i sär.
Låt oss beteckna dessa olika bemärkelser med resp. socialisering
], socialisering II och socialisering III och se till vad deras
huvudsakliga innebörd är. Socialisering I är vad man ända till
på de sista åren menade med socialisering, d. v. s. en process,
som sedan långa tider och alltjämt försiggår inom det
kapitalistiska samhället, en process, som resulterar i att
produktionsmedlen användes gemensamt av stora (från deras ägande
uteslutna) arbetarmassor ifrån att ursprungligen ha använts
individuellt av sina ägare, som alltså med andra ord resulterar i att
produkionen utföres socialt i stora företag, och vidare i att ett
starkt ömesidigt beroende mellan de olika industrierna uppstår.

Socialisering II är till skillnad från socialisering I en
medveten, till viss begränsad tid knuten, handling —
kapitalisternas ”utkastande”. Under det att socialisering I är liktydig
med social evolution så är socialisering II liktydig med
social revolution. Den betyder att de bestående
egendomsförhållandena upphäves, att alla produktionsmedel göres till
gemensam egendom, varav följer att de produkter, som alstras genom
dessa produktionsmedels begagnande, stannar kvar hos och
fördelas bland de producerande. Samtidigt betyder den att
bestämmanderätten över produktionen helt överflyttas från den handfull
som nu äger den utan att arbeta till den stora producerande
gemenskapen. Därmed betyder den ett bortskaffande av de hinder,
som står i vägen för den sociala evolutionen, som står i vägen
för ”produktionskrafternas fulla utveckling” och för deras
tillvaratagande till förmån för alla arbetande och naturligtvis även
ett bortskaffande av allt det statsbråte som tjänar till ätt stödja
dessa hinder. I enlighet härmed är det falskt att skilja mellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:44:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zimm/1921/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free