Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
företaget sammanträder en församling, som motsvarar
bolagsstämman i det privatkapitalistiska bolaget. I denna församling kar
tre intressegrupper representanter, nämligen stat, konsumenter
samt arbetare och anställda. Möller överlämnar åt
socialiserings-nämnden att bestämma proportionen mellan dessa tre
intressegrupper, men man får väl anta att han tänker sig att de är
representerade med ungefär en tredjedel vardera. Det är ju den
proportion, som eljes alltjämt förordas av reformisterna i tal och
skrift’, som bl. a. förordas av t. ex. Otto Bauer. Och det är väl
knappast tänkbart att Möller är mera ’’samhällsomstörtande” i
det stycket än denna sin förebild, då eljes motsatsen är fallet.
Med en dylik sammansättning av styrelsen kommer
kapitalisterna att få en stark majoritet i de socialiserade
råvaruföre-tagen, alldenstund statsrepresentanterna är både arbetare och
borgerliga (ungefär hälften vardera), konsumenterna alla är
kapitalister (eftersom det gäller råvaruföretag) och de anställda väl i
de flesta fall kommer att ställa sig på kapitalisternas sida. En
utmärkt socialisering alltså! De kapitalister, som ”exproprierats”,
fortsätter att utsuga arbetarna i de socialiserade företagen på
grund av sina obligationer och sedan bestämmer de andra
kapitalisterna, de alltså som inte exproprierats, i styrelsen för dessa
företag och utsuger också då naturligtvis.
Den antagna invändningen var alltså berättigad. Yi har sett
av resonnemanget här ovan, att man inte behöver befara att
borgarna väsnas, ifall råvarudriften socialiseras. Men att medge
detta är inte detsamma som att medge inkonsekvensens
obefintlighet. Varför kan det inte ordnas på samma sätt inom
den-socialiserade banken, varför kan inte en på likartat sätt
sammansatt församling ställas att leda densamma? En församling, som
består av statsrepresentanter. konsumenter
(kredittagare—kapitalister) och bankanställda, upprättas alltså. Det är ju
socialisering i Möllers anda, kapitalisterna bestämmer såsom tillförene, det
behöver inte bli något ”skri” i den borgerliga pressen, allt är
skön harmoni.
Nå, men om socialiseringsnämnden — något som man väl
inte behöver befara — bestämmer en sådan proportion, att
arbetarna får majoritet i råvaruföretagen, då blir det väl ändå ”vi’’,
som bestämmer över råvarufördelningen och därmed över hela det
ekonomiska livet? Detta är ingalunda säkert. Det kan hända att
kapitalisterna genom ett eller annat trick får över en del av ”oss”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
