Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förhållanden vanligen är kapitalisternas redskap. Upphör
emellertid kapitalisterna att existera såsom kapitalister så kommer
det att falla sig lätt för teknikern att övergå till att tjäna
samhället såsom ett helt. Om alltså ”handens” arbetare inte är
räddhågade och ängsliga och vacklande, om de förvärvar sig makt och
medvetande om sin makt, omändrar sina fackorganisationer till
ändamålsenliga produktionsorgan, gör sig reda för och uppdrar
klara linjer för den socialiserade driften så att de kan gå fram
beslutsamt, så kommer säkerligen de ”hjärnans” arbetare som
inte redan dessförinnan gått över till ”handens” att i
socialise-ringsögonblicket ställa sig till förfogande.
Vid successiv socialisering är faran för obstruktion större och
inte mindre, såvida det är en verklig socialisering, såvida den
verkligen drabbar kapitalisterna. Vid en sådan socialiserings
start är det nämligen kapitalisterna som bestämmer inom största
delen av industrin. Dessa är angelägna om att påvisa
socialiseringens omöjlighet, söker därför hindra den socialiserade
industrins fungerande, dels genom att själva obstruera, dels genom
att begagna sig av teknikerna i den socialiserade industrin
såsom redskap för obstruktion.
Vi ser alltså att Möllers ”lösningar” inte är så förträffliga,
att hans ”vägar” inte är så framkomliga, som han vill göra
gällande. (Och med Bauers förhåller det sig på samma sätt.)
Därför bör M:s yttrande på kongressen i Köpenhamn ändras till att
lyda: Självfallet är det ännu en hel del dunkla punkter i
problemet socialisering men vi har dock kommit så långt att vi kan
se att den successiva socialiseringen, om den ska bli något mera
än en socialisering endast till namnet, erbjuder oändligt mycket
större svårigheter än helsocialiseringen. Därför bör vi
”undervisa arbetarklassen” om att den bör bereda sig på denna senare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
