Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förmodligen kan man inte få till stånd en rationell placering
med detsamma utan får nöja sig med en provisorisk, som efter
hand fullkomnas.
5. Hur forberedes socialiseringen bäst?
Enligt reformisterna ska den ”industriella demokratin”
bilda inkörsporten till socialiseringen. Arbetarna ska jämte
kapitalisterna bilda ett råd. På så sätt får arbetarna
”medinflytan-de” i företagens ledning. Därigenom vinner de insikt och
erfarenhet, därigenom gör de sig dugliga att själva en gång leda
företagen, därigenom lär de sig den ”ekonomiska skötseln”, de
lär hur material anskaffas och produkter säljes, de får ta del av
böckerna, kan bilda sig en uppfattning om läget inom företaget
och rätta sina krav därefter o. s. v.
När man granskår den anrättning, som här bjudes, så kan
man först och främst konstatera att den etikett man satt på
densamma inte passat. Denna etikett vore passande för den
socialistiska produktionsordningen men är det ingalunda för den
kapitalistiska institution, som man här vill inrätta. Att kalla svenska
riksdagen för en demokratisk institution kan i viss mån
teoretiskt ha fog för sig men att kalla det här ifrågavarande
sam-styret för demokratiskt*är inte ens teoretiskt berättigat.
Kapitalisten ska ju ha ett lika stort representantantal som. alla
arbetarna i ett företag. Och även om det teoretiskt-matematiskt vore
demokrati så skulle det inte praktiskt-reellt vara det i minsta
mån. Någon demokrati i verklig mening är inte förenlig med
kapitalismen varken här eller där. Det blir en
kassaskåpsde-mokrati, alltså ingen demokrati alls. Yad har då den föreslagna
”industriella demokratin” för fördelar? Den har inga fördelar
alls, eller rättare sagt: dess fördelar uppväges många gånger om
av dess nackdelar. Den passar för kolkungen Hugo Stinnes och
oljekungen John Rockefeller (se Annes ”Kompagniskap ikke
fiendskap”, Steenske Forlag. Kristiania) och inte för arbetarna.
Dessa gör sig inte beredda genom densamma, de gör sig inte
dugliga. Och vad menas med att arbetarna ska lära sig den
”ekonomiska skötseln” i och genom den ”industriella demokratin?”
Menas det att de ska lära sig den ekonomiska skötsel som är
speciell för det kapitalistiska företaget så är det förfelat, den
lärdomen behöver de inte föra med sig till det sociali sera de sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
