Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ryska revolutionens erfarenheter. Ty fredsparollen år 1917 (för
att blott nämna ett exempel) var otvivelaktigt ägnad att draga
in de bredaste massorna för att icke säga majoriteten av det
arbetande folket till aktion under bolsjevismens fana, eller att
åtminstone förplikta den till en välvillig neutralitet gent emot
aktionen. Spörsmålet är emellertid, om detta läge i alla fall blir
proletariatets läge före den avgörande kampen? Om särskilda,
i eke nödvändigt återkommande historiska omständigheter (och
dess skickliga utnyttjande av bolsjevikerna) har hjälpt den ryska
revolutionen ut över den döda punkten? Eller o m d e t 1 i
g-g o r i d e n p r o 1 e t äi r a r e v o 1 u t i o n e n s v åsen a 11
a u t o m a t i s k t, med ”n atuxlagse. nli g” n ö d v ä
n-d i g h e t ö v e r v i n na dess a, h i n d e r?
Ställes frågan så, så måste den besvaras nekande.
Opportunisterna undviker visserligen denna frågoställning så energiskt,
att hela det statistiska materialet i Paul Lewis broschyr icke har
något annat syfte än att på förhand avvisa denna fråga från
varje diskussion och beteckna varje uppfattning om revolutionen,
som icke utgår från ett bejakande av denna fråga, som ett
återfall till kuppmetoden. Om nya förvirringar ska kunna
undvikas, måste man emellertid tillbakavisa försöket att spela
diskussionen över på kuppmakeriets område. Ty det läge, som
framgår ur förnekandet av ovan ställda fråga och de taktiska
följderna av detta förnekande har absolut ingenting med
kuppma-keri att skaffa. Det gäller, vilket Ak K. P. l):s central riktigt
nog framhävt, icke om. en organisatorisk foranstaltning genom
vilka det kommunistiska partiet (alltså en ”välorganiserad
minoritet”. fast en rätt stor sådan, i Blanquis sinne) skulle kunna
erövra statsmakten, utan hur proletariatets
ideologiska k r i s o c h in e n s j e v i s t i s k a 1 e t h a r g i,
d e n revolutionära u t v e c k 1 in gens d ö d a
p u n k t, k u n d e ö v e r v i n n ä s g e n o m V. K. P. D:s
självständiga i n i t i a t i v-a k t i o n. Ty kuppmakeri
och marxistisk-kommunistisk delaktion från proletariatet eller
dess förtrupp skiljes icke endast åt genom antalet av de
deltagande. Den väsentliga skillnaden ligger mera däri: om den
planlagda aktionen i kraft av sin organisatoriska förberedelse strävar
efter förverkligandet av ett konkret mål (erövringen av statsmak
-tne), utan hänsyn till proletariatets ståndpunkt och mogenhet
med avseende på klassmedvetande: eller om det direkt utsatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
