Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett verkligt vetande och ej i form av ytliga ”meddelanden”. Det
är vetenskapens demokratisering.
Ar det detta, som är nödvändigt för arbetarklassen? Utan
tvivel — men det är ej på långt när tillräckligt. Tag t. ex. den
nämnda boken Den praktiska matematiken av John Peary. Den
är huvudsakligen utarbetad för arbetare-mekaniker och ger i
kort och enkel form metoder för matematiska beräkningar och
analyser jämte deras praktiska bruk. Men dessa metoder ges
åt den självstuderande i egenskap av enskild individ som ett
arbetsmedel för hans personliga arbete, hans personliga
framgång. De lärda demokraterna förstår saken själva så och kan
lära andra blott i denna anda. Vilket medvetande väcker de
därvid hos arbetaren, det personliga eller det sociala,
klassmedvetandet? Förstärker de därmed arbetarens känsla av att
tillhöra ett helt, den arbetande massan, eller skiljer de förvärvade
kunskaperna honom tvärtom från de andra i det de höjer honom
på en högre nivå? Synbarligen är i de flesta fall
kunskapsför-värvandet en orsak till avfall. Vi har sett, att den moderna
vetenskapen äger förmågan att förborgerliga energiska individer,
som stiger upp till vetenskapens höjder. Förvärvandet av för
arbetaren erforderlig fackkunskap har visserligen en svagare
verkan i denna riktning, men verkan kvarstår dock; svagare blir
den därför att vetenskapens demokratisering omfattar alltjämt
större kretsar, vilka den dock inte släpper fram till
vetenskapens höjder.
Vetenskapens demokratisering är ej nog för arbetarklassen.
Den höjer visserligen kulturen för dess enskilda medlemmar men
ej för massan; den ger vetenskapen som ett kampmedel åt den
enskilde, om också åt många enskilda, men inte som kampmedel
åt klassen.
Vad är alltså nödvändigt? Låt oss ännu en gång betrakta
arten och betydelsen av utbredandet av marxismens ekonomiska
och historiska teori, d. v. s. av den redan från proletarisk
synpunkt omändrade vetenskapen, bland massorna. Proletären
upptar den med själ och hjärta; men är den honom ett medel för
personlig framgång? Ser han däri ett medel att höja sig över
arbetarklassen? Om det blir fallet med enstaka äregiriga, så
förblir detta ett undantag, ty den proletära vetenskapens
mening är en helt annan.
Dess metod är klassmetoden. Den består i att se mänsklig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
