Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kongress, var Dittmann så oangenämt älskvärd mot oss alla. att det för
hans egen skull var rent pinsamt. Så länge han trodde, att vi ej skulle
ställa några .krav för att han oöh hans vänner skulle slippa in i III
Internationalen. var han älskligt söt." Siuovjev skildrar därefter vidare
Dittnianne lögnfälttåg mot Ryssland efter hemkomsten och övergår sedan
till att ge Crispiens ka.raktäristik i följande nog så målande ordalag:
”Crispien är i ö r proletariatets diktatur — i ord. ålen han förstår
den i... Erfurterprogrammets anda. Crispien är för .sovjetsystemet,
men han förstår det i Kautskys och ITillferdings anda. Crispien är
’principiellt’ för våldet, men mot diktaturen. Crispien är ’principiellt’ för den
proletarislca diktaturen, men mot borgarkrig och uppror. Crispien är
det adekvata uttrycket för hela det ’socialdemokratiska’ filister- och
borgård örnet i våra dagar.
Crispien är pratsam och godmodig så länge han rör sig på ett dött,
skolastiskt område, så länge det gäller att tillfredsställa åhörarna med
en ordentlig portion revolutionära fraser. Crispien kan vara både
fräck och feg da han går till en allvarlig kamp. På kongressen ha vi
icke sett den fromland« Crispien. utan i stället den Crispien. som söker
att klamra sig fast vid-makten med tänder och klor och som icke
tvekar att begagna, sig av varje gemenhet. som han tycker sig se hjälpa,
honom till makt.
Crispien tillhör deu sort människor om vilka man kan säga. att
de glidit, så långt ut pä det sluttande planet, att de icke kunna komma,
djupare. Icke för ro skull sade en arbetardelegerad under kongressen:
Crispien skiljer sig från Seheidemann endast därigenom, att Seheidemaun
är blond och Crispien mörkblond.”
Nästa man som kommer upp i skottlinjen är den gamle
revolutionären Georg Ledebour. idealist av renaste vatten, men fanatisk
antikommunist på grund av sin ställning till terrorn. Han får följande
polemiska st.öt:
"Vi ha redan förut sagt. att Dissmann är en mindre Nosko. Om
han också icke låtit skjuta ned hundratals arbetare, så beror detta blott
på, att han icke haft något tillfälle därtill. Han njuter redan i förväg
av det ögonblick då han i egenskap av minister kan låta skjuta ned
’kommunistkanaljerua’ i hopta Is. Men Dissmann och kompani är
alldeles för sluga att taga ansvaret för den gemena .saken på sig. Da
kommer en man sådan som Ledebour dem väl till pass., Ledebour har
ända sedan ryska revolutionens början egensinnigt framhärdat i en sak
— ifråga om terrorn. Dussintals gånger har han förklarat, att den som
erkänner den röda terrorn är en reaktionär. Genom smicker och
tändande av rökelse har de oavhängigas högergrupp skapat en atmosfär
omkring Ledebour. som kommer honom att där nästan känna sig som en
profet.- Crispien och Dittmann framställa detta så, som om Ledebour
skulle ha lyckats säga ett eget, nytt, nästan genialt ord i I errorfrågan,
vilket förtjänar att hl i lag och evangelium för arbetarna i hela världen.”
Ännu en rad typer ur högergruppens ledarklunga passerar revy.
men de är mest andraklassfigurer: Lusie Zietz. ’’slummertanten’’, som
uppfattar varje anmärkning mot partistyrelsen som en personlig förolämp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
