Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
över att man från Matin laborerat med ”sanningen rent
motsägande telegram”, — nej då!
För det tredje: den kapitalistiska pressens struktur fordrar
en särskild personstab. Specialist-journalister. Det är icke så,
som ofta antydes, att dessa journalister skapat pressen, snarare
tvärtom. Här förefinnes samma avlägsningsprocess mellan
individ ock arbete som Marx klarlagt i den ekonomiska
arbetsprocessen. På samma sätt som den kapitalistiska produktionen
förvandlar arbetaren i ett produktionstillbehör, förvandlar pressen
journalisten i blott ocb bart ett ting. Givetvis spelar
”personens ekonomiska karaktärsmask” (Marx) en stor roll i denna
process, som tydligt avspeglar det kapitalistiska systemets
väsen i utplånandet av allt människovärde.*
Journalisten är specialist; lians kvalifikation är av
egenartad natur. Hans kvalifikation består inte i någon speciell
kunskap på något särskilt gebit av mänskligt vetande ock kunnande,
snarare i att kunna skriva om ”allt mellan himmel och jord”.
Under hans penna förvandlar sig teorier, fakta, egna och andras
(hans egna åsikter motsägande) åsikter till tidningsmaterial, d.
v. s. medel till ideologisk behärskning av massans medvetande.
Systemets lagar sörjer för, att journalisten faller för verkan av
dessa, något som han under det mekaniska förrättandet av sitt
arbete med att förvandla varje andlig bild till sanning icke
märker. Denne allskrivkunnige journalist ser genom att ställa
sig utanför allt som sker i sin formella förmåga att kunna säga
sin mening om allt en materiell makt. Liksom byråkratin
stundom upphäver sig till en egen makt, liksom officersspecialisterna
för ett tillfälle kan rycka makten från kapitalisterna själva, så
kan även journalisten bli en makt om ock i mycket mindre
dimension. Uttrycket blir till väsen, medlet till mål, och vid
processens slut står journalisten som en självständig makt bredvid
de övriga samhälleliga samhällsmaktfaktorerna (Clemenceau).
* I detta sammanhang tydliggöres hur impotent den sedliga
förtrytelsen måste bli hos fåtalet ärliga intellektuella gentemot den samvets-.
löshet som karaktäriserar ”journalisten i allmänhet”. Oförmögna ’att
skilja orsak från verkan tror de, att vår tids korruption är
journalisternas verk. Under sådana omständigheter. blir det av Kierkegaard i hans
förtvivlan ställda kravet på nedskjutning av alla journalister av ingen
praktisk betydelse. Den opersonliga kapitalistiska mekanismen utväljer i
deras ställe, ur ”journalistreservarmén”, nya ersättningsjournalister.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
