Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. N. Cariesen: Ar belet s rätt.
Den svenska soeialiseringslitteraturen är tilis dato skäligen mager.
Så mycket mer glädjande är den lilla skrift Arbetets rätt av C. N.
Qarleson, som nu sett dagen. Det är inget detaljerat omfattande arbete
utan består egentligen av några korta allmänna uppsatser, vilka dock med
förf:s förmåga att koncist framlägga en tankegång ger en utmärkt
generell överblick. Redn i inledningen preciseras klart och logiskt den
första stora grundsatsen för ett ordnat samhälle: vederlag ock trygghet
svarande mot arbetsplikt. Och i en enda sats ges ett långt perspektiv över
socialiseringen hän emot framtiden: ”1 både individens trygghet och i den
ekonomiska solidaritet, som ensam kan alstra nya och högre sociala drifter,
ligger enbart underpanten för den högsta tänkbara humanitet, som
utesluter såväl skråanda, nationell avsnöring, barbarisk justis som även de
skenföreteelser av humanitet, vilka förlorat fotfästet i samhällenas och
människornas existenskamp och nya livsbetingelser.”
I uppsatsen Socialisering klaras opp gången av samhällets omdaning.
Med kraft betonas vad aldrig kan för mycket betonas: nödvändigheten av
planmässig organisation. Uppsatsen Produktionsreglering för tankegången
vidare och inpräntar, att tingen måste skrida fram till en planmässig
värds ekonomi med sammanfattande och överblickande internationella
organ. Mot ”industriell demokrati” och andra dylika svindelmedel varnas
kraftigt. En värklig socialisering är enda medlet att för alltid göra slut
på såväl motsättningen mellan producent och konsument som den mellan
land och stad, mellan jordbruk och industri — bägge motsättningarna
endast avspeglingar av planlösheten i det anarkiekonomiska kapitalistiska
samhället. Artiklarna Arbetet härre över sig självt och Linjer för
övergångstiden samt Ergatokrati (en översikt av bröderna Eden och Cedar
Pauls förut i Zimmeiwald behandlade märkliga skrift Creative Revolution)
avslutar Cariesens framställning. Till denna har förf. fogat dels en
längre, instruktiv redogörelse för socialiseringssträvandena i Norge,
Tyskland. England, Österrike och Ryssland,—dels vårt eget svenska partis i år
antagna socialiseringsprogram och Norrbotten-konferensens av 1919 uttar
lande. Allt gott som material. Utdraget ur Crispiens tal & de tyska
oavhängigas partidag 1919 innehåller däremot knappast tillräckligt av intresse
för att försvara, sin plats i boken. En annan liten detaljanmärkning till
eventuell ny upplaga är den mot bruket av termen arbetsgivare, där
vårt språkbruk med rätta kräver arbetsköpare.
Efter Carlesons Arbetets rätt, som i stora drag rullar opp
socialiseringsproblemet, ville man gärna vänta av samma kompetenta hand ett
stort utförligt arbete belysande det vitala problemet teoretiskt och
praktiskt,
T. N.
Oscar Almgren: Svenska folkets äldsta öden.
Vilken skillnad på gängse historisk forskning och den arkeologiska
— där denna senare är mer än detaljsamlarens lärda möda!
Fornforska-ren tvingas redan av sitt arbetsmaterial: anonymt husgeråd, d:o gravar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
