- Project Runeberg -  Zimmerwald. Socialistisk månadstidskrift / 1921 /
455

(1918-1921)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tvungen att, så gott sig göra lät, göra de mindre kapitalistiska
teatrarna tillgängliga för de arbetande massorna.

Såsom nämnt fastställdes ett mycket billigt enhetspris för
biljetterna. Nu är ju emellertid platserna på en teater olika goda,
vilket ofta av kapitalistiska skriftställare just anföres som
exempel på, att likhet är omöjlig. I detta fall tycktes påståendet
vara sant. Problemet löstes dock på så sätt, att var och en fick
dra sin biljett som en lott ur en urna. Därigenom kom de
nedre raderna hos oss icke att betyda någon klasskillnad, något
företräde ifråga om rang eller förnämitet.

Tilloppet av åskådare var oerhört, fastän från
rådsrepublikens första dag på de dramatiska teatrarna endast spelades
stycken av konstnärligt högt värde. Vi hade naturligtvis den
fastaste tro på proletariatets kulturbehov, men det översteg våra
djärvaste förväntningar. Alla dramatiska teatrar var afton efter
afton fulla från golv till tak — endast cabare terna
och varietéerna stod mestadels tomma.
(Även de bästa av dessa hade vi låtit kvarstå.) Den försagda
bourgeoisien hade dels icke lust, dels icke heller möjlighet att
roa sig. Och arbetareklassen intresserade
sig mycketlitet för ytlig, frivol
förströelse.

Noggrann statistik fördes över teaterbesöken och Över de
olika pjäsernas framgång för att kunna systematiskt fullfölja
bildningsarbetet och anpassa detsamma efter proletariatets
förmåga att tillgodogöra sig det. Det är betecknande, att många
utmärkta stycken (t. ex. Bernard Shaws ”Candida”), vilka några
år förut hade fallit igenom inför en bourgeoispublik, hade stor
framgång hos arbetarna. Det är även anmärkningsvärt, att
teatersalongerna under dessa föreställningar gjorde ett festligare
intryck än åren förut. Under de sista krigsåren hade nämligen de
bildade bland medelklassen redan blivit så fattiga, att de icke
mera kunde kosta på sig ett besök på en teater, och dessa fylldes
därför med jobbare av, lindrigt sagt, medelklass. Dessutom hade
man redan länge icke varit van att gå på teatern i aftontoalett.
Men arbetaren, för vilken teaterbesöket var en allvarlig och
sällsynt högtidlighet, tog på sig sina bästa kläder, sin svarta
rock, som han kanske ej haft sedan bröllopsdagen. Det var en
på samma gång rörande och eggande syn att se, huru teatern
på en gång åter blev full av svartklädda män med allvarlig vär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 18:51:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zimm/1921/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free