- Project Runeberg -  Zimmerwald. Socialistisk månadstidskrift / 1921 /
459

(1918-1921)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nya former.

Det var från början klart, att ett socialistiskt samhälle icke
kunde nöja sig med de från den gamla ordningen ärvda
borgerliga teaterformerna. En politisk revolution kan man emellertid
göra på en natt, icke så en kulturell. Den stora massarenan, som
väl bäst hade motsvarat den kommunistiska andan, kunde man
icke bygga upp så fort. Åtgärder därför träffades dock
omedelbart. Ritningar beställdes, byggnadsplatser utsågs och man satte
tills vidare i gång med iordningsställandet av vissa
cirkusbyggnader för detta ändamål. I det stora hela stod emellertid de
teaterföretag kvar, som redan förut funnits, och man inskränkte sig
under den första tiden till negativa reformer, i det att man i
huvudstaden stängde många tingeltangelteatrar och åtskilliga
varietéer, som var ur stånd att åstadkomma några bättre saker.
(De användbara skådespelarna och musikerna inrollerades i den
stora teaterarmén, från vilken de sedan truppvis skickades ut,
än hit och än dit.) Många varietéer hade väl inredda scener, som
kunde användas för dramatiskt ändamål, och dessa togs
naturligtvis genast i beslag. Skådespelare och regissörer till dem hade
man ju tillräckligt av.

En stark falang agiterade för att man skulle stänga alla
lokaler för dessa ”lättakonstarter” och från
och med nu bjuda proletariatet uteslutande den bästa konsten.
Kommissariatet höll emellertid på, att man finge ej bryta
kontinuiteten i kulturutvecklingen. Då proletariatet hittills varit
utestängt från estetisk bildning, kan det icke sitta inne med
den nödvändiga mottagligheten för endast och allenast tyngre
konst. Yi löper därför fara att trötta ut människornas intresse
och därigenom förlora möjligheten att uppfostra det i detta
hänseende. Kultur kan ej skapas genom politisk diktatur. Yad vi
kan göra, är att leda ittvecklingen in i den rätta riktningen och
och i alla avseenden bereda vägen för den åt det håll, vi vill att
den ska gå. Därför underkastades dessa varietéer en sträng
smakcensur. Allt rått pornografiskt förbjöds, men även allt
annat oestetiskt, även om det ej innehöll nägot ekivåkt.
Däremot slog man ej med inskränkt pryderi ned på alla pikanta
skämt. Som sagt, det var en smakcensur, på samma gång som
man även företog en aktion för att ingjuta nytt konstnärligt
stoff i dessa varietéers antagna program. Denna censur blev så
mycket lättare och naturligare, som den nya publiken, en-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:44:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zimm/1921/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free