Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt vad jag redan nämnt, utövade densamma så gott som utan
hjälp, i det att den alls icke intresserade sig för svinerier på
scenen.
Den första helt nya teaterformen i den ungerska
rådsrepubliken uppstod genom en ekonomisk, bjudande nödvändighet
(liksom enligt den materialistiska historieuppfattningens lag så
många andra konstriktningar och stilar gör). Från de av
serbiska, rumäniska och tjeckiska trupper besatta ungerska
områdena runt omkring flydde skådespelare och artister av alla slag
i massor till huvudstaden, då de ej längre hade några
förvärvs-möjliglieter i de erövrade landsdelarna, på grund av att de
spelade på ungerska. För ungefär 600 brödlösa skådespelare måste
vi skaffa arbetsmöjligheter. Kommissariatet organiserade bland
de små, rörliga cabarettrupper, bestående av högst 10 personer,
vilka skickades ut på landsbygden med sina lätta koffertar för
att uppsöka de minsta samhällena, dit ej någon järnväg
leder och där man över huvud taget aldrig har sett en
skådespelare, utom då och då en resande cirkus. Dessa trupper var
sammansatta på följande sätt: två herrar och två damer, utvalda
så att de kunde spela mindre, folkliga enaktare, ett allvarligt
och ett gladare stycke. Alla hade dessutom solonummer (dans,
sång, deklamation). Vidare innehöll truppen en cirkusartist
(akrobat, lindansare, eld- och svärdslukare) för bondfolket, bland
vilka han var oumbärlig. Dessutom en conferencier. Denne hade
egentligen den viktigaste rollen bland alla. Han skulle
underhålla publiken med samtal liksom på huvudstadens cabareter,
men genom dessa samtal undervisa, förklara och, utan att det
märktes, göra kommunistisk propaganda. Dessa conferencierer
kom från agitatorskolan och var ej skådespelare utan
medlemmar av rörelsen. De medförde även en koffert med
propagandaskrifter och skulle först med konster och vitsar söka vinna
bonderepublikens förtroende och gunst för att så göra dem mera
mottagliga för agitationen. Dessa conferencierer var vidare
kassörer och ansvariga ekonomiska ledare för det hela. Många
trupper utrustades dessutom med en scenarbetare, som skulle be—
sörja det tekniska arbetet.
Bortåt hundra sådana trupper genomströvade landet och
uträttade för det mesta ett gott arbete, såväl kulturellt som
politiskt. Bestämmandet av enhetsprisen, vilka naturligtvis var
mycket olika, skedde under medverkan av de lokala arbetare- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
