Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gon fördel, 5r ett slags hasardspel, i hvilket den hederlige
och andras rättighet r respekteran le individen har alia
ut-sigter att förlora, men högst f A att v inna.
Det var först år 1888 som de båda Dakotas, hvilka
dittills utgjort ett gemensamt territorium, blefvo delade i två
sådana, och sedan lnartdera visat sig ega en tillräckligt stor
befolkning fr ntt bli upptaget såsoin stat, biefvo de
följande år mottagna bland de öfriga Unionsstaterna.
Numera har .South Dakota en befolkning af något öfver
trehundratusen yiersoner, men så snart de elfva millionerna
aeres af Sioux-reservationen bli öppnade för nj byggare
kommer en lika snabb som staik folkökning ovilkorbgen
att ega rum.
Beträffande klimatet likna de båda staterna hvarandi a
i det allra närmaste och ega stark värme om sommaren och
betydlig köldom vintern. Snöfallet är vissa vintrar
mycket starkt, under andra åter ratt obetydligt, men begynner
i hvardera fallen vanligen först på vårvintern. Under
större delen deraf är marken endast sparsamt betäckt med snö,
medan kölden, tank vare den särdeles torra och rena luften,
endast sällan kännes besvärlig. Men så kommer någon
gång emellan en af de riktiga prärisnöstormarne, de s. k.
blizzards, och då först visar sig Dakota-klimatet i all sin
striinghet. Vinden sveper med oerhörd styrka öfver de
trädlösa slätterna, der ingenting h?jdar dess framfart,
hvirf-lande snön framför sig i sådana massor att inenn iskor och
boskap, som äro ute och ej i hast kunna finna skydd,
be-grafvas och frysa ihjäl. Vanligen räcka sådana stormar
icke synnerligt länge i en fortsättning, men då de Upphöra
inträder den starkaste köld, som öfverhufvudtaget
förekommer ute på prärierna. Då gäller det att hafva
tillräckligt bränsleförråd i huset och tillräckligt foder för
kreaturen i närmaste närhet, ty någon gäng händer det att den
starka kölden fortfar en längre tid och då är den olycklig,
som inte varit förtänksam nog.
Det enda bränslet ute på slätterna är stenkol, som
förekommer ymnigt nog inom båda Dakota-staternaså att
mångenstädes farmaren kan gräfva upp sitt kolbehof på sin
egen mark. Öfveraltt är bränslet billigt, men detsamma
kan icke sägas om byggnadsvirke, hvilket måste köpas på
Läs pä annan sida i denna bok, hvad som stod att l-i a i
Svenska Amerikanaren för den T April 1892. Denna är
den mest spridda och bäst redigerade svensk amerikanska
tidning och tillåter sig ej rekommendera en affär, om hvars
tillitsfullhct den ej är öfvertygad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
