- Project Runeberg -  Amerika. En handbok för menige man /
153

(1891) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hus samt ofri g a cgodelar såldes på offentlig auktion för
regeringens räkning.

Redan förrän detta inträffade, clier så tidigt som år
1835 hade amerikanska äfventyrare begynt strömma in till
Califoruia och likaså en del andra europeer än spaniorer.
Både England, Frankrike och Nord-Amerikas Förenta
Stater åtrådde California, för dess ypperliga hamnars och
goda läges skull, ehuru ingen då ännu hade en aning om
statens stora naturliga rikedomar af olika slag. Genom
djerfhet och raskt ingripande i händelserna lyckades John
C. Fremont och kommodor Moat förvärfva hela området
åt Förenta Staterna, hvitka genom fredsslutet med Mexico
år 1848 erkändes såsom cgare af denna stat, hvilken kort
derpå bief känd utöfver hela verlden såsom “guldlandet.”

Ty i januari samma år hade den första upptäckten af
guld gjorts i California, af ett parmän, som funnoguldsand
i en sagränna, den de höllo på att bygga. Inom några få
år derefter hade ryktet spridt sig öfver både Amerika och
Europa, och följden deraf blef en otroligt stark
tillströmning af folk från alla håll och kanter. Till en början
bc-dref man ingenting annat än guldvaskning, men så
småningom började tiligången på guldförande sand och grus
aftaga och da tog man till ordnad grufdrift. Härvid
behöf-des dock på långt när icke samma antal man som förut vid
vaskerierna och biand dem, som sålunda blefvo syssloiösa
och icke hade någonting att Jefva på, begynte en och
annan att försökasig på jordbruk, ehuru till en början
utom synnerliga förhoppningar om framgång. Jorden såg
nemliget» så ofruktbar ut och regnfallet var så litet att man
knappast väntade några resultat af jordens odling, ty det
jordbruk, som bedrifvits vid missionsstationerna, kände
gultUtökarne i de flesta fall alls icke till och om de gjorde
det så antogo de att förhållandena nere i kusttrakterna voro
alldeles olika dem i bergen, der gTufarbetet försiggick.

Det behöfdes dock icke lång tid för att öfvertyga dem,
som försökte sig på åkerbruk, omatt de funnit en langt
säkrare guldgrufva än någon som öppnats i bergen och
der-med var Californias verkliga, storartade utveckling börjad.
De invandrare, hvilkaicke lyckats vidletningen efter guld,
slogo sig alla på brukande af jorden, andrakommo till och
inom nagra fa år efter det guldfebern gått öfver steg
jordspekulationen i California till nästan samma höjd som
guldyran förut. I tusen- och tiotusental strömmade invandrare
från alla håll på nytt till det rika området der långt borta
i vester och med fabelaktig snabbhet spred sig odlingen öf.

August Linder, Almelund, Minn., skrifver den 9 Aug.
1891: När jag mottog ert bälte, hade jag varit
oförmögen till arbete i ett och ett haift år och mesta tiden
sängliggande. Efter 2 veckors användande af bältet var jag
uppe och gick och har sedan ej legat en dag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:53:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zkamerika/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free