- Project Runeberg -  Amerika. En handbok för menige man /
155

(1891) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dock betydligt högre i värde, hufvudsakl igen emedan
densamma, planterad med fruktträd, afkastar st mycket mera
än genom spanmulsodling. Denna har derför småningom
Dlifvit undanträngd längre fran jemvågsliniemaoch andra
samfärdselledcr på samma gang som den blifvit spridd till
stora områden, som förut pa grund af den herrskande
torkan ansågos alldeles omöjliga att odia. Det är
öfvervatt-ningen, som gjort bebrukningen uf dessa torra
landsträckor möjlig, oek så lönande har jor lbruk eniigt denna
metod visat sig att statens lagstiftning numera tagit saken
om band. De torra trakterna ba indelats i distrikt, bvilka
ega en viss vattenrätt hvart, och storartade kanaler ba
blifvit anlagda. Tjugusex sådana distrikt ha redan
bäif-vit bildade och ännu flera äro föreslagna, innefattande
tillsammans bortart tre millioner aeres jord, som är af
bördigaste slag sa snart densamma förses med vatten. I
och genom dessa kanalauliiggningar ökas Californias
odlingsbara område sålunda hvarje ar betydligt och derför
erbjuder staten allt ännu manga ypperliga tillfällen för
farmare alt förvärfva sig tillräcklig jord för att kunna
skapa sitt framtida välstånd.

Bland industrier intages främsta rummet af
grufindu-strin och bland metaller, som frambringas iCalifornia, stå
guld och silfver främst, dernäst qvicksilfver samt koppar,
zink, bly och jern. De fyra sistnämda metallerna äro
dock icke för närvarande föremal för gvufdrift, men tenn
påstås numera ha funnits pa ett par ställen i California
och är detta sant så komma tenngi tifvorna troligen snart
att bli af mycket stor vigt. Af guld och silfver bar
California sedan ar 1849 til t och med ar 1889 frambragt för
öfver ettusentrebundrafemtio millioner doilars värde och
under loppet af år 1889 producerades för sexton millioner
dollars, bvaraf ungefär en åttondedel i silfver.- Dessa
grufvor ba emellertid vållat mycket elände och många
olyckor genom de ursinnigt vilda spekulationer, som
be-drifvits i grufaktier och säkert är att all den oerhörda
mängd af adla metaller desamma frambragt med tiden
kommer att bli en obetydlighet, jemförd med de
rikedomar som numera i ärligen allt ymnigare mått afvinnas
Californias jord. Qvicksilfvergrufvorna, hvilka en tid
af-kastade mycket stora massor metall, ba på de senaste aren
gått nedat rätt betydligt, men gifva ännu ärligen bortåt
två och en balf millioner pounds af varan.

Kol af bättre slag förekommer blott ytterst sparsamt i
California, så att allt bränsle för industriella ändamal må-

J. A. Edeström, Sault St, Marie, Mich., skrifver den
4 Okt. 1891: Vill frambära min tacksamhet för ert goda
bälte. Jag bar lånat det till två i reumatism sjuka män,
och de prisa det högt. En min bror, som sökt flere
doktorer utan hjeip, blef frisk genom ert bälte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerika/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free