- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
20

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Kolonisationstiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

republikanska institutioners utveckling icke kan skattas för liögt.
Anda till år 1692 förblef denna pilgrimernas koloni omkring den
af dem bygda staden Plymoutli oberoende af alla de öfriga, men
detta år’sammanslogs den med det stora samhälle, som af engelska
puritaner upprättats vid Massachusetts-bukten. År 1628 hade
deras koloni grundlagts på en plats, den de kallade Salem, under
helt annorlunda lyckliga anspicier En de fattiga och utblottade
pilgrimernas nybygge. I England egde puritanerna mäktiga och
inflytelserika vänner, af regeringen hade de erhållit rättighet att
upptaga en betydlig landsträcka och medel hade de tillräckligt
för att förse sig med boskap, hästar, redskap och alt annat nödigt
för sitt nybyggarelif. Stora skaror af deras trosförvandter
strömmade snart till från England och brakte kolonin inom få år till
ovanlig blomstring, trots de förbittrade strider dess innebyggare
till en början måste utkämpa mot rödskinnen. Och blomstringen
inskränkte sig icke allenast till de materiella sidorna af lifvet.
Många bildade män, präster, som stodo på höjden af tidens
lärdom, krigare, väl egnade att leda försvaret mot det nya
fosterlandets vilda innevånare, köpmän och handtvärkare af hög
yrkes-ställning, personer med ett ord, hvilka redan i Europa intagit
poster framom den stora massan, slöto sig till puritanernas
utvandring och gjorde att deras hufvudstad i Amerika, Boston,
genast intog en framskjuten ställning på bildningens område, en
ställning, den staden alt intill vår tid vetat bibehålla.

Staten New-York bebygdes först af holländare, hvilka år
1613 bygde de första hyddorna på Manhattan ön, hvilken tretton
år senare af kolonins första guvernör, Peter Minuits, formligen
köptes af dess indianska egare. Föremål för långvariga
stridigheter mellan holländare och engelsmän, blef New-York först år
1674 slutligen afträdt till England, men trots oroligheterna gingo
staden och trakten däromkring framåt med alt raskare steg.
Inom icke altför lång tid blef New-York Nord-Amerikas vigtigaste
handelsstad, en rang, den föga någonsin någon annan stad i
landet kommer att kunna göra metropolen vid Hudsonflodens
mynning stridig.

Utrymmet nekar oss att i detalj redogöra för gången af
Nord-Amerikas vidare kolonisering, hvilken, sedan en gång
eu-ropér bildat hela samhällen i många olika trakter längs kusten,
fortgick med alt snabbare steg och lade under sig allt vidare
sträckor af det inre landet. Endast en af de tidigaste kolonierna
vilja vi ännu beröra, den som af svenska utvandrare redan år
1638 upprättades vid Delawarefloden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerikas/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free