Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Revolutionen och dess orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillbörligt nit sörjde för skolväsendets utveckling. Alla lefde i
tarflighet, alla uppfostrades på samma sätt och alla lärdes att
skatta friheten såsom sitt högsta goda.
Senare, då koloniernas välstånd tilltog och man i moderlandet
begynte få ögonen öpna för deras stora kommersiella värde,
började man också altmera blanda sig i deras angelägenheter. Den
tilltagande förmögenheten födde nya behof och anspråk hos
kolonisterna, hvilka i utbyte mot sitt öfverskott af jordbruksprodukter
begynte införa allehanda artiklar, som förut ansetts såsom den
största lyx. Såväl export som import belädes med skatter och
för att tvinga kolonierna att köpa alt hvad de behöfde i England
motarbetade man på alla sätt uppkomsten af några slags fabriker
i Amerika. Kolonierna förbjödos t. ex. att exportera järn till
England, den ena kolonins handtvärkare tillätos icke utföra några
af sina tillvärkningar till den andra, exporten af säd, tobak och
andra produkter belädes med utförseltull och sjöfarten hindrades
så att amerikanska fartyg endast tillätos uppehålla trafiken
mellan de olika hamnarna i eget land, medan all samfärdsel med
den öfriga världen förmedlades af engelska skepp.
Så länge krigen mot fransmännen och indianerna pågingo
hade man icke tid att altför mycket egna sin uppmärksamhet åt
dessa angelägenheter, ehuru äfven då yttringar af missnöje tidt
och ofta förekommo. Men sedan fredliga förhållanden åter
in-trädt blef oppositionen mot det förtryck England sökte utöfva
snart alt högljuddare. De enkla seder som rådt och i det stora
hela ännu rådde, det arbetsamma lifvet och de långvariga krigen
hade fostrat ei ras, som i härdighet, mod och uthållighet sökte
sin like. Kampen mot den gemensamma fienden hade mera än
något annat lärt kolonisterna att betrakta sig såsom bröder af
samma stora familj, det lågande frihetsbegäret hade de så att
säga insupit med modersmjölken och därför besjälades de snart
alla utan undantag, i norr och i söder, ute vid hafskusten och
längst borta i skogsnybygderna af samma lifliga hat mot
England, den gemensamma förtryckaren och hotaren af deras frihet.
Olikheter i koloniernas oafhängighetstillstånd rådde visst,
men det värkade ingen skilnad. Massachusetts, Rhode Island
och Connecticut styrdes af sina egna regeringar, bekräftade af
Englands monarker, Maryland och Pennsylvania berodde i sista
hand af de personer, åt hvilka de gifvits i förläning, och Georgia,
Virginia, New Hampshire, New York, New Jersey samt North
och South Carolina voro kronokolonier, som styrdes af
regeringens ombud, men alla voro cle eniga i sitt motstånd mot Eng*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
