- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
40

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Revolutionen och dess orsaker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tänkbar. De två krigsåren hade redan utarmat befoikningéil,
hvars alla förbindelser med köpare af deras produkter voro
af-skurna. Penningar hade kongressen så godt som inga till sitt
förfogande och dess kredit var så dålig att det utfärdade
sedel-rnyntet sjönk i värde för hvarje dag. Hjälp utifrån var icke att
påräkna, men med säkerhet kunde förutses att England skulle
sända nya arméer till Amerika ocli lägga hela sin väldiga
politiska och financiella makt i vågskålen för att kväsa kolonisternas
motstånd.

Den 2:dra Juli antogs alt detta oaktadt Lees förslag såsom
kongressens beslut af alla utom New Yorks representanter, hvilka
afköllo sig från omröstning, och två dagar senare gillades
högtidligen Jeffersons. förslag till oafhängighetsförklaring med endast
helt få och oviktiga förändringar.

Pliiladelpliiaa gator företedde en liflig anblick denna 4:de
ipiili. Eolk hade strömmat till från alla håll för att så fort som
möjligt få del af det viktiga beslutet och stimmade i orolig
af-vaktan kring kongresshuset. Diskussionen om förklaringens
ordalydelse drog ut på tiden och i samma mån stegrades spänningen
hos de väntande skarorna. I det gamla stadshusets torn. hängde
en klocka, kvillcen genom en egendomlig tillfällighet bar
inskriften: „förkunna frihet utöfver alt landet till alla nybyggare deri“.
Ringaren hade sedan morgonen då kongressen samlades stått på
sin post för att ögonblickligt kunna låta- sin klockas malmtunga
förkunna frihetens budskap för det väntande, oroliga folket. Alt
otåligare blef den gamle ringaren ju längre det led på dagen,
altmera började han frukta att kongressen skulle rygga tillbaka
för det ansvar antagandet af oafliängigketsförklaringen innebar.
Till slut, då han redan så godt som upphört att hoppas, ljöd
nedifrån en röst som uppmanade honom att gifva tecknet och
ögonblicket därpå klingade de första klocktonen ut öfver staden,
förkunnande att beroendets tid för altid var förbi, att Amerikas
frihetstimma slagit. Stadens öfriga klockor stämde in i
ringningen, kanonerna dånade och folkets jubel fy Ide luften till sent in
på natten, hvars mörker förjagades af tusentals lusteldar, som
glimmade öfveralt omkring. Tärningen var kastad och ingen
återgång mera möjlig.

Oafliängigketsförklaringen blef sedan präntad på pergament
och den 2:dra Augusti tecknade de femtiofyra ledamöterna af
kongressen sina namn under dokumentet. John Hancock, på
hvars hufvud den engelska regeringen satt ett pris, var den
förste, som skref under. „Nu måste vi alla hänga tillsamman“, sade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerikas/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free