Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Revolutionen och dess orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Endast hans indianska allierade, dem England hade grymheten
att egga till krig mot amerikanarne, kommo till största delen
undan och härjade sedan med förfärligaste grymhet de fjärran
belägna gränsdistrikten.
Washington själf däremot hade mindre lycka. Under
ständiga marscher lyckades han genom sin öfverlägsna krigskonst
till en början uppehålla fienden och tillochmed hindra Howe att
tåga direkt på Philadelpliia. Men i början af Juli fördes den
engelska armén i New York ombord på flottan och
transporterades sjöledes till mynningen af Elkriver, endast femtiofyra mil
från den dåvarande unionshufvudstaden. Landet ända till
Phila-delphia var fullständigt öppet och Washington hade endast
elfva-tusen man att ställa emot Howes nittontusen. Yid Brandywine-ån
stod slaget den ll:te September och dess utgång blef ett
fullständigt nederlag för amerikanarne, men åter retirerade
Washington .så skickligt med återstoden af sina trupper, att engelsmännen
icke lyckades upprifva hans armé, den han sedan använde till att
på alla möjliga sätt försvåra och uppehålla deras frammarsch så
att Howe först en månad efter sin landstigning tillryggalagt de
femtiofyra milen från kusten till Philadelphia och kunde tåga in
i staden. Det dröjde emellertid ända till närmare jul innan
Washington gick i vinterkvarter vid Valley For ge och lämnade
fienden i ro i Philadelphia, där Howe invaggade sig i förhoppningen
att nästa kampanj skulle göra slut på kriget.
För Howe personligen blef det också verkligen slut därpå,
ty han blef afsatt från befälet och general Clinton utnämd att i
hans ställe taga kommandot öfver den engelska armén. Tillika
hade Clinton ordres att omedelbart utrymma Philadelphia och
föra armén tillbaka till New York, där densamma ansågs vara i
större säkerhet och hafva bättre tillfälle att uträtta något för
rebellernas kufvande. Washington hade alt skäl att glädjas öfver
resultatet af sin outtröttlighet och i glädjen deltogo alla, som
tillönskade kolonierna segern, detta så mycket mera som
konungen af Frankrike kort därefter erkände deras oafhängighet och
slöt förbund med dem mot England. En fransk flotta kom öfver
till Amerika, men ett försök att med dess tillhjälp fördrifva
fienden från Rhode Island misslyckades och därefter lågo fransoserna
resten af året ovärksamma.
Ohyggliga härjningar af indianerna, dem engelsmännen åter
eggat att i massor gripa till vapen, utmärkte vidare 1778 års
kampanj och de engelska officerare som ledde rödskinnen jämte
de fåtaliga hvita, hvilka gjorde gemensam sak med dem, ryggade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
