Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Revolutionen och dess orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en liten stund bragte kongresshufvudstaden att stråla i festlig
ljusskrud.
Var förtjusningen öfver segern almän i Amerika så var
bestörtningen öfver nederlaget säkert lika almän i England, där
man i det längsta vägrat att tro på möjligheten af
amerikanarnes, „rebellernas“, slutliga framgång. Och hand i hand med
bestörtningen gick den nedslående öfvertygelsen att alt hopp om
underkufvande af de uppstudsiga kolonierna numera var ute, så
att opinionen mot ett fortsättande af kriget inom kort blef
tillräckligt stark att förmå underhuset till en förklaring, hvilken
stämplade såsom en fäderneslandets fiende enhvar, som vågade
råda konungen till vidare strid. I Maj 1782 sändes slutligen Sir
Guy Carleton till New York, försedd med fullmakter för
inledande af fredsunderhandlingar. Dessa bedrefvos sedan så raskt
att freden i Versailles kunde preliminärt undertecknas redan den
30:de November samma år, hvarefter fördraget, som erkände
koloniernas fullständiga oafhängighet, hemstäldes till de båda
regeringarnas godkännande, antogs och ratificerades.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
