Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Tiden intill inbördeskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
största delen beror på utsträckandet af jern vägsförbindelserna
till det så oerkördt vidsträckta områdets alla delar.
Andrew Jackson, den populäre segraren i slaget vid New
Orleans, blef republikens sjunde president ocli hans första steg
var att införa det fördärfliga systemet att afsätta så godt som
kvarenda politisk motståndare, som innehade något embete, samt
att till deras efterträdare utnämna endast politiska
meningsfränder, ofta oberoende af några andra förtjänster än den politiska
färgskiftningen. Senare har visst detta system, livars valspråk
är „bytet tillhör segraren“ blifvit ytterligare förfullkomnadt, men
Jackson tillhör den tvifvelaktiga äran af att först hafva tillämpat
detsamma i stort. Under alla hans ses företrädare blefvo
sam-manlagdt icke mera än sjuttiofyra embetsmän afsatta och af dem
en stor del på giltiga skäl, medan under de första veckorna af
Jacksons tjänstetid icke mindra än etthundrasextiosju af hans
politiska motståndare blefvo beröfvade sina embeten och senare
flera hundrade dylika fall kornino till.
Jackson, som vid fyraårsperiodens utgång blef omvald, gjorde
slut på Förenta Staternas officiella bank, hvilken missbrukat sin
ställning och ingalunda lyckats gifva den stadga åt landets
pen-ningeförhållanden, som därmed afsetts. Åtgärden mötte emellertid
bittert motstånd från många håll och bidrog till att vidga klyftan
mellan Jacksons parti, hvilket antagit benämningen „det
demokratiska“ och dess motståndare, hvilka kallade sig „wliigs“
likasom patrioterna före och under revolutionskriget.
Det s. k. Black Hawk indiankriget år 1832 och seminolernas
i Florida af höfdingen Osceola ledda sista försök till uppror mot
Förenta Staternas regering fördes båda till ett lyckligt slut under
Andrew Jackson, det senare dock först efter många års blodiga
strider, under hvilka rödskinnen försvarat sig med utomordentlig
tapperhet mot sina öfvermäktiga fiender. Arkansas, den
tjugu-femte staten, emottogs i unionen den 15:de Juni 1836. Likasom
Missouri hade Arkansas utgjort en del af det franska
kolonialområdet Louisiana och hade till först blifvit undersökt och
be-bygdt af fransmän.
Året 1835 förtjänar särskildt omnämnande såsom det första
då republiken var fullständigt skuldfri. Tyvärr ledde dock detta
till en högst ovis åtgärd, i det man under de följande åren
fördelade det uppkomna stora öfverskottet i skattkammaren mellan
staterna och sålunda gaf upphof till en ursinnig spekulation,
hvilken själffallet några år senare medförde en reaktion, ruinerande
till sina följder för hela landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
