- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
63

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Tiden intill inbördeskriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvilkä gifvit vår tid dess egendomliga prägel af ändlös brådska
och evigt jäktande, nämligen införandet af den elektriska
telegrafen, inföll under Tylers tjenstetid. År 1844 öpnades den första
telegraflinjen på amerikansk botten mellan Washington och
Baltimore, sedan kongressen föregående år beviljat ett anslag af
trettiotusen dollars för utförande af omfattande försök med denna,
amerikanaren Samuel F. B. Morses, världsviktiga uppfinning.

Polk hade fått i arf af sin företrädare tvänne trassliga
liärf-vor, af hvilka endast den ena, tvisten med England rörande
gränsen af territoriet Oregon mot norr, blef utredd på fredlig väg.
Den andra däremot, misshälligheten med Mexico i anledning af
Texas’ annektering, resulterade i krig. De amerikanska arméerna
under generalerna Taylor och Scott slogo Mexikos långt talrikare,
men sämre öfvade och utrustade skaror i en rad af blodiga
drabbningar, hvaraf de sista utkämpades under hufvudstadens, City of
Mexico, murar. Eröfringen af hufvudstaden gjorde slut på kriget
och genom fredsslutet i Guadalupe Hidalgo förlorade
mexika-narne inte allenast Texas utan också California och New Mexico.

Iowa, den tjugunionde, och Wisconsin, den trettionde staten,
beviljades inträde i unionen under Polks presidenttid, den förra
den 28:de December 1846, den senare den 29:de Maj 1848. Båda
höra till den del af Nord-Amerika, som först undersöktes och
bebygdes af fransmän.

Polks efterträdare blef general Zachary Taylor, segraren i
de blodigaste slaktpingarna under det kort förut slutade kriget
mot Mexico. Han invigdes i embetet den öde Mars 1849, men
krigare som han var och mycket litet statsman, lyckades han
endast i ringa mån göra sin personlighet gällande under de
förbittrade parlamentariska strider, som numera upptogo
kongressens hela tid och arbetskraft. Slaffrågan, det gamla stridsäplet
mellan norden och södern, trängde sig redan in i hvarje
diskussion och partierna stodo så skarpt emot hvarandra, att knappast
någon åtgärd kunde bli föremål för öfverläggning utan att de
drabbade ihop. De förnämsta statsmän Förenta Staterna någonsin
egt — Clay, Calhoun, Webster, Benton, Dickinson, Seward o. s. v.
— sökte förgäfves bringa den alt offentligt intresse uppslukande
frågan till någon lösning. Den dök ständigt upp igen,
omöjliggörande alla, äfven de skickligast ihopsatta, kompromisslagar och
småningom påtvingande litet hvar öfvertygelsen att vapnen måste
komma till anlitande för den slutliga lösningen.

Endast något öfver ett år hade Taylor innehaft president-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerikas/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free