- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
96

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

affären att utsända kaparf artyg en lysande sådan for Yorks redare.
Ock därvid var det fullkomligt likgiltigt att de flesta af dessa
kapare, så snart de kommo ut på öpna kafvet, vände sina kanoner
mot kvilka fartyg som liälst, oberoende af om de tillkorde mot
England fiendtliga nationer eller ej. Gränsen mellan „lagligt“
kaperi ock vanligt sjöröfveri var så obestämd att den när som
kälst kunde öfverskridas ock däraf begagnade sig i fullaste mått
den tidens handlande i New York, där många bland dem på
denna affär samlade betydliga rikedomar. Tillockmed en af
kolonins guvernörer, Benjamin Fletcker, beskyldes aldeles öppet för
att ka begagnat sin ställning ock sitt inflytande till förmån för
sjöröfveriet — ock att kan ej gjorde det för intet torde man få
taga för gifvet.

Dessa affärer gåfvo naturligtvis en stark impuls till
åvägabringande af andra, då den gyllene kaparetiden tog slut. New
York blef en alt viktigare handelsstad, som från olika orter själf
importerade de utländska varor koloniernas ständigt tillväxande
innevånare beköfde ock därför kunde staden själffallet icke undgå
att lifligt beröras af de restrictionsåtgärder mot sina koloniers
altmera blomstrande handel, kvilka England småningom begynte
vidtaga.

Spänningen mellan kolonierna ock moderlandet blef alt
starkare ock föranledde en mängd slitningar af mera eller mindre
alvarligt slag tils slutligen år 1765 de första hotelserna om öppet,
våldsamt motstånd uttalades ock därmed upproret mot England
inleddes. Missnöjet uttrycktes därefter i ständigt alt skarpare
form ju mera den engelska regeringen sökte att genomdrifva sina
åtgärder tils ändtligen den första sammanstötningen egde rum,
den 18:de Januari 1770. Boston kar visserligen gjort anspråk på
äran att vara den plats där det första blodet under frihetskriget
blef gjutet ock såvida därmed menas de första dödliga sår, som
utdelades, eger anspråket nog sitt berättigande, men att den
första striden den ofvannämda 18:de Januari egde rum i New
York kan inte dragas i tvifvel. Trupperna drogo det kortare
strået ock åtskilliga af stadens innevånare blefvo mera eller
mindre svårt sårade, men något värre inträffade inte.

Detta New Yorks anspråk att vara den plats där den stora
frihetskampen först flammade upp i öppen låga kan för öfrigt
gärna lämnas i sitt värde, utan att den roll staden ock staten
spelade i frihetskriget därför blir mindre glänsande, ty i New
York var det i alla fall som den första amerikanska konstitutionen
år 1787 blef formulerad, diskuterad ock slutligen antagen ock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerikas/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free