Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erie-kanalen, Morse-telegrafen, politiska rörelser
(Tammany liall).
ew Tork hade småningom utvecklat sig till
den viktigaste handelsstaden i Nord-Amerika,
i västern framskredo odlingen och
produktionen alt längre for hvarje år, snart sagdt
for hvarje månad, och de nya trakternas
naturligaste utförselhamn var New York,
men kostnaderna för transporten af spanmål
först längs floderna, öfver sjöarna, sedan
öfver land till Hudsonfloden och längs denna
slutligen till hafvet, voro öfverhöfvan dryga
och fördyrade jordbruksprodukterna så
mycket att för dem själfva så godt som intet erhölls. Detta värkade
själffallet hämmande också på New Yorks importhandel och då
beslöt man sig — med den oförskräckta företagsamhet, som redan
då begynte blifva ett kännetecken för amerikanarne — för att
bygga en kanal från Erie-sjön till Hudsonfloden och sålunda
med ens öpna en billig och bekväm kommunikationsled från de
nya odlingsbygderna direkt till New York, hvilket sålunda komme
att med ett slag och, hoppades man, för allan framtid erhålla
kontrollen öfver all västerns handel. Företaget var för sin tid
ofantligt vidtutseende och dess praktiska utförbarhet underkastad
mycken diskussion, för att icke als tala om den förutspådda
omöjligheten att åstadkomma det nödiga, väldiga kapitalet. Men de
som tagit saken om hand läto sig af intet afskräckas, utan ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
