Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Philadelphia.
ennsylvanias största stad, det gamla
kväkar-samliället, livilket ända till år 1825 var
Nord-Amerikas viktigaste liandelsstad, ligger på
en jämn slätt mellan Delaware ocli
Schuyl-kill floderna, med tvåtusen mil af de mest
regelbundna gator någon stad i världen eger.
Trehundra mil gatujärnvägar förmedla
trafiken längs dessa gator, hvilkas fridfulla, stilla
utseende gör att man knappast tror sig i
Amerika då man råkat förvilla sig hälst en
kort sträcka från de egentliga
affärskvarte-ren. Det är också ett stående skämt i amerikanska tidningar,
både i östern, men ändå mera i västern, detta om Pkiladelpliias
sömniga fridfullhet, men denna till trots är kväkarstaden alt ännu
unionens tredje stad, mod väldiga fabriker, storartad handel,
skolor, museer och samlingar sådana knappast någon annan
amerikansk stad, New Tork dock undantaget, kan uppvisa.
Det var Erie-kanalens fullbordande, som drog bort från
Plii-ladelphia dess handel med den nya västern och inom kort gjorde
det möjligt för New York att öfverflygla sin rival, men däraf kar
ingalunda följt någon stagnation i kväkarstaden, om ock dess
iit-veckling varit långt mindre snabb än både New Yorks och
Chicagos. Tvärtom har Pkiladelphia ofantligt raskt skridit fram till
en af jordens mest betydande industristäder, där i tolftusen
fabriker tvåliundrafemtiotusen personer äro sysselsatta året rundt
med frambringandet af artiklar, hvilkas värde per år stiger till
femhundra miljoner dollars. Och beträffande denna arbetare-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
