Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Minnesotas äldsta kända innebyggare voro Ckippewa- och
Dakota-inclianerna, de senare sedermera benämda Sioux, en
benämning, den de alt intill vår tid fått behålla, De förra voro
„skogsinclianer“, kvilka lifnärde sig till en stor del med fiske och
sådan jakt, som den närmaste omnäjden kunde erbjuda, medan de
senare voro af den värkliga nomadtypen, „präri-indianer“, de där
till hufvudsaklig del vunno sitt lifsuppekälle genom jakt på de
buffelhjordar, kvilka i oräkneliga hopar vandrade öfver prärierna,
söderut på hösten och norrut på våren. De båda stammarna
voro fiender sedan urminnes tider och lågo därför ständigt i fäjd
med hvarandra, en omständighet, hvilken var till oberäknelig
nytta för de första hvita, som trängde in i deras land. Dessa
utgjordes äfven i Minnesota af fransk-canadiska pelshandlare,
kvilka redan tidigt öpnade förbindelser med rödskinnen, men icke
grundade några stadigvarande kolonier, lika litet som de
värk-stälde några egentliga undersökninger af landet eller spridde
någon nämvärd kunskap därom. Först år 1805, sedan Minnesotas
östra hälft jämte resten af den s. k. franska provinsen Louisiana
längesedan blifvit afträdd till Förenta Staternas regering, sände
denna en expedition, anförd af löjnant Zebulon Pike, till
Minnesota, dels för att i någon mån undersöka området, dels för att
därifrån utdrifva de engelska agenter och handlande, kvilka trots
afträdelsen alt ännu hade landet i sin ego. Hans expedition
följdes snart af missionärer, kvilka upprättade stationer på ett par
olika platser, och år 1820 bygdes för regeringens räkning ett
blockhusfäste, „Fort Snelling“, för att tjäna såsom värn mot
indianerna. Vid ungefär samma tid hade en koloni, bestående af
schweizare, slagit sig ned i Red River dalen, i alra västligaste
delen af den nuvarande staten, men de kunde, trots den
fruktbara jordmånen, icke hålla ut i den öde näjden så långt aflägsen
från alla bebodda trakter, utan flyttade omkring år 1836 till
närheten af Fort Snelling, där de blefvo de första innevånarne i den
numera så viktiga och vackra staden St. Paul.
Ända till 1850 talet förgick emellertid kolonisationen af
Minnesota mycket långsamt. Dess egentliga egare, Sioux och
Chip-pewa-indianerna ströfvade obeliindradt öfver de ändlösa prärierna,
förföljande de tallösa bufflarna och förande ett oupphörligt
utrotningskrig mot hvarandra. Men från denna tid begynte
invandrare i alt större skaror strömma in till området, hvars
fruktbara jord och goda klimat begynte bli altmera kända. År 1849
egde Minnesota ännu icke mera än fyra tusen innevånare, men
år 1860 ett hundra sjuttiotvåtusen, medan samtidigt arealen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
