- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
326

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hörde icke på några råd utan beslöt att utdela alla fästets förråd
bland Pottawatomie-indianerna för att sålunda stämma dem
gun-stigt. Först sedan delta skett aftågade garnisonen och
kolonisterna med kvinnor och barn, alla utom John Kinzies familj, ty
ehuru han själf följde med de aftågande för att genom sitt
inflytande hos rödskinnen möjligen afstyra blodsutgjutelse, lämnade
han sin hustru och sina barn kvar bland desse.

Det, som alla förutsagt och fruktat, inträffade inom kort
De aftågande hade icke hunnit längre än till den punkt där
adertonde gatan på sydsidan nu når sjöstranden innan indianerna
skredo till anfall. De hvite försvarade sig med största tapperhet
och dödsförakt alt under det de fortsatte sitt tåg längs den
sandiga stranden, men då de hunnit en mil längre bort hade mera
än två tredjedelar af hela antalet stupat och bland dem voro alla
de små barnen, hvilka kallblodigt mördats i den vagn, i hvilken
de forslades. Då skickade löjtnant Helm ett bud till rödskinnen
med anhållan om fred.

Bland de öfverlefvande befann sig också John Kinzie och han
lämnade platsen jemte sin familj och de öfriga i lifvet blifna
hvita så snart de blifvit utlösta af regeringen. Men då denna
två år senare beslöt att återuppbygga det nedbrända fästet,
flyttade också John Kinzie tillbaka dit och fortsatte sin affär,
hvilken småningom inbragte honom en för dåvarande förhållanden
betydlig rikedom. Hans exempel följdes snart af flera andra,
isynnerhet sedan förbindelser blifvit öppnade med de nya odlade
bygderna i södra delen af staten Illinois. Inom några få år
hade redan så många flyttat in till den koloni, som höll på att
växa upp kring Fort Dearborn, att där fans en hel by då
Illinois år 1818 blef upptaget såsom själfständig stat i den
nordamerikanska Unionen.

Från denna tid daterar sig Chicagos snabba tillväxt, och
denna tillväxt har ökats i samma mån som staden vuxit, stigande
för hvarje årtionde som gått. År 1836 hade byn hunnit så långt
att man begynte tänka på att få densamma befordrad till rang,
heder och värdighet af stad och året därpå, den 4:de Mars 1837,
blef Chicago inkorporeradt såsom sådan af Illinois lagstiftande
församling, och egde staden då en befolkning af fyratusen
personer.

I norr och söder lågo redan då tvänne andra, mycket raskt
framåtgående städer, hvilka hvardera tyckte sig hafva rätt till ett
slags monopol på handeln i den så otroligt hastigt
uppblomstrande västern, i norr Milwaukee, i söder St. Louis, och dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerikas/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free