Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värk. Det fäste Chicagos innevånare sig emellertid icke vid, utan
beslöto att höja hela staden med åtta fot öfver dess forna nivå.
Ett helt år räckte arbetet, som utfördes med specifik Chicago
energi. Husen skrufvades i höjden och gatorna fyldes på, alt
medan innevånarne skötte sina affärer och nöjen och sina husliga
syslor aldeles som om deras bygnader stått på solid mark och
inte på styltor. Men då tomt- och husegarne icke kunde utföra
det på dem ankommande arbetet alla på en gång blef följden att
man litet livarstädes måste bygga trappor for att förmedla
samfärdseln längs gångbanorna och resultatet däraf var åter att
gatorna sågo värre ut och voro obekvämare än någonsin förr. Men
det afsedda målet nådde man. Chicagos gator och
byggnadstomter blefvo torrlagda med ens och stadens utseende vann
naturligtvis högst betydligt, livilket icke mera var någon likgiltig
sak, ty nu hade man redan kommit så långt att man också fäste
sig vid den yttre prydligheten.
Någon tid efter denna genomgripande förbättring af
samfärdsellederna i staden bröt det amerikanska inbördeskriget ut.
Chicago egde då omkring etthundratusen innevånare och
långtifrån att hämmas i sin utveckling under krigsåren gick staden så
raskt framåt att densamma vid krigets slut åter hade fördubblat
sin folkmängd och räknade en befolkning af tvåhundratusen
själar. Nu var det icke längre fråga om någon täfian med
Milwau-kee och St. Louis, de voro ohjälpligt distanserade, men i stället
begynte man i Chicago på fullt alvar tänka på den tid då man
kunde börja täfla med själfva New York. Och så djärft det än
kunde låta att tala om en sådan täfian, blefvo förhoppningarna
åt detta håll fullt rättfärdigade genom den tillockmed för
Amerika oerliördt snabba utveckling Chicago genomgick under de
sista åren af sextiotalet. Dess affärsvärksamliet fördubblades flera
gånger under ett årtionde, byggnadsvärksamketen var feberaktigt
liflig och folk strömmade till från alla håll och kanter, så att då
sjuttiotalet ingick innevånarantalet stigit till trehundratusen.
Ingenting tycktes mera kunna häjda den rusning i framåtskridande
på alla områden af mänsklig värksamliet, som pågick i Chicago
och som ökades snart sagdt för livarje månad, då en stormig
Oktoberafton 1871 den världsbekanta kon sparkade omkull
lampan i Mrs. 0’Learys brädstall vid De Kovengatan på västra sidan
af floden och dymedels orsakade Cliicagobranden.
Med en förfärande hastighet spredo sig lågorna genast till
flera angränsande hus. Brandkårerna voro uttröttade efter att
hela den föregående natten ha kämpat mot en hotande eldsvåda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
