- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
330

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

voro utan tak öfver hufvudet. Tvåhundra personer hade
omkommit under branden och ett otal hade blifvit mer eller mindre illa
skadade. Den direkta förlusten i egendom uppgick till etthundra
nittio miljoner dollars, hvaraf endast fyratiofyra kunde betäckas
af biandstodsbolagen, hvilka brusto som såpbubblor under den
oerhörda bördan, men de indirekta förlusterna af olika slag
upp-gingo till långt mera. Olyckan var enastående i sin ohygglighet
och öfveralt i världen dit budskapet därom nådde trodde man att
Chicago var dödt, ruineradt, utplånadt för altid från jordens yta.

Men det trodde man inte ett ögonblick i Chicago själft.
Redan innan ruinerna ännu hunnit fullständigt kallna begynte man
rödja undan gruset och inom några månader därefter reste
tusental byggnader på nytt sina murar mot höjden. Månad efter
månad stegrades byggnadsvärksamheten; man arbetade andlöst,
feberaktigt, utan hvila och utan rast tils Chicago inom några få
år efter branden var återuppbygdt, långt ståtligare, långt
dyrbarare och långt solidare än före densamma.

Med förvåning och beundran samt någon afund därjämte
be-vitnade det öfriga Amerika stadens fabelaktigt snabba
återupp-ståndelse och den lika snabba stegringen i dess affärsvärksamhet,
men när så — två år efter branden — under den almänna stora
affärspaniken i Amerika Chicagos banker voro de enda, som icke
affärdade sina kunder med endast bevis öfver huru mycket de
hade innestående, utan hela tiden fortsatte att kontant betala ut
dollar för dollar — då insåg man och erkände att Chicago och
ingen annan var kalladt att bli den västra metropolen i Amerika,
inlandets hufvudstad och drottning.

Under de tjugu år som förflutit sedan branden har Chicagos
utveckling fortgått ännu snabbare än därförinnan. Dess
folkmängd har fyradublats och uppgår nu till en och en kvart
miljon, dess areal uppgick då till 35.79 kvadratmil, medan den nu
upptar 181.70 kvadratmil och alting annat har stigit i samma
fabelaktiga förhållande. Närmare uppgifter och sifror angående
stadens nuvarande ståndpunkt på olika områden igenfinnas längre
fram, det blefve mycket för vidlyftigt att steg för steg följa dess
utveckling från en obetydlig präriby till den folkmylrande
miljonmetropol, som nu ter sig för häpnande besökare från alla
delar of den kända världen. Endast det sista steget på
präriedrott-ningens väg till världsrykte måste vi ännu beröra, det sätt på
hvilket Chicago själft satte kronan på sitt änne genom sitt val
till säte för den världsutställning, hvarmed fyrahundraårsminnet
af den nya världens upptäckt högtidlighålles, Columbia-expositio-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerikas/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free