Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
författare, hvilken grundligt studerat alla minnesmärken från detta
tidigaste kända skede i Arizonas liistoria, uppskattar den
befolkning, som då lefde allenast i Salt River-flodens dal till minst tre
bundra tusen människor, eller betydligt flera än hvad hela
territoriet nu kunde underhålla med jordbruksprodukter. Sina
bostäder hade dessa indianer i tätt sammanbygda städer, hvaraf
åtskilliga ännu finnas kvar om de också numera i de flesta fall äro
betydligt mindre blomstrande än fordom. Utifrån betraktad ter
sig en sådan stad såsom en enda likformig adobemur utan några
andra öppningar än de fåtaliga portar, som från den yttre
världen leda in till den stadens centrum upptagande öppna plats,
som igenfinnes i dem alla. Mot denna plats bafva husen sina
fönster-, men inga dörröphingar, och äfven af de förra
förekom-mo fordomtima inga i den nedersta våningen af boningshusen,
utan användes denna såsom förvaringsrum, där själffallet ringa
ljus var af nöden, och inträde till denna våning lämnade en
öppning i taket, dit innevånarne praktiserade sig förmedels stegar.
I de bäst bibehållna pueblos är detta alt ännu fallet och bildar
det platta taket af husens nedersta våning ett slags terrass, där
innevånarne tillbringa sin mesta tid. Från denna terrass reser
sig sedan den andra våningen, hvilken i sin tur ofta bildar en
terrass för en tredje. Stegar förmedla förbindelsen mellan
terrasserna och de olika våningarna, hvillca väl liafva fönster och
dörrar utåt terrasserna, men inga trappor så att t. ex. nattetid,
eller då fiendtliga anfall hotade, innevånarne blott genom att
draga upp stegarna kunde så godt som omöjliggöra alt
inträngande i sina bostäder. Enhvar sådan stad lyder under en
höf-ding, hvars myndighet i våra dagar till en viss grad bekräftas
af den amerikanska regeringen, och hela staden bildar ett
kommunistiskt samhälle, där alla hafva lika rätt till af kastningen af
de fält, stammen eger och bebrukar. Såväl i New Maxico som i
Arizona finnas flera af dessa pueblos kvar, närapå i fullkomligt
samma skick som för hundratal år sedan, och på samma låga
kulturgrad befinna sig också alt ännu deras innevånare, eller
rättare sagdt på en betydligt lägre sådan, ty den sträfsamma
idoghet, som fordom dref dem att anlägga storartade
kanalsystem, har under tidernas lopp lämnat rum för en håglöshet så
stor att de numera icke utföra mera arbete än hvad absolut
nödvändigt är. På pueblo-indianerna har beröringen med den
kristna civilisationen säkert haft ett alt annat än gynsamt
inflytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
