Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rikt utbyte, tänkte ingen på annat än att draga till bärgen,
antingen för att själf vaska guld eller för att åtminstone såsom
handlande eller affärsmän af något slag till sina fickor leda
någon del af guldfloden. Under åren 1850—1853 steg utbytet af
guld till omkring sextiofem miljoner dollars per år och om också
en stor del af denna väldiga massa sökte sin väg ut ur
Califor-nia blef där dock tillräckligt kvar för att möjliggöra både
odlings-och andra företag af vikt för statens framtid. Den ständigt
stegrade efterfrågan på lifsmedel, hvilka trots den rikliga
tillförseln dock på grund af de dryga transportkostnaderna stodo
rätt högt i pris, brakte mången på tanken att börja odling af
Californias jord och då småningom det lätt åtkomliga guldet i
bäckar och dalgångar begynte bli alt mera sällsynt samt ordnad
grufdrift, kräfvande stort driftkapital, men ringa arbetsstyrka, i
stället infördes, blefvo tusental män sysslolösa och bland dem
funnos många, som företogo sig att börja jordbruk. Till en
början voro visst förhoppningarna om framgång mycket små, ty i
almänhet föreföll jordmånen så karg och regnfallet var så litet
att man knappast vågade räkna på några synnerliga resultat af
landtbruk, ty det som redan under sekler bedrifvits vid
missions-stationerna kände guldsökarne i de flesta fall als icke till eller
om de gjorde det så antogo de att förhållandena i kusttrakterna
voro i allo olika dem i det inre af landet, där de arbetat och där
de började sina jordbruksförsök.
Lång tid behöfdes dock icke för att öfvertyga dem, som
gjorde dessa försök, om att de funnit en långt säkrare
guld-grufva än någon som öpnats i bärgen, och därmed var
Californias värkliga, storartade utveckling börjad. De invandrare, hvilka
als icke eller också blott i ringa grad lyckats i letningen efter
guld, slogo sig alla på jordbruk, kapitalisterna köpte in eller helt
enkelt slogo under sig jord i massor, nya invandrare kommo till
och inom några få år efter det guldfebern lagt sig steg*
jordspekulationen i California till nästan samma svindlande höjd som
guldyran förut. I tusen och tiotusental strömmade invandrare
från alla håll på nytt till det rika området där långt borta i
väster och med fabelaktig snabbhet spred sig odlingen öfver
Californias dalar och kullar, medan miljoner på miljoner inhöstades
af dem, som i tid lyckats sätta sig i besittning af jord och nu
till högt pris kunde förytra livarje fotsbredd däraf. Den
förförande „krach“, som några år tidigare drabbat spekulationen i
grufaktier och gjort att tusental personer blifvit i grund
ruinerade, då värdet af de af aktiebolag innehafda grufvorna under en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
