Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att Stanfords teorier ingalunda voro grundlösa, såväl som därom
att de i hans stuteri tillämpades på omsorgsfullaste och
lyckligaste sått. •
Den fordom utan jämförelse viktigaste industrin i California
på samma gång som den, hvilken staten har att tacka för sin
sagolikt snabba första uppblomstring är dock grufindustrin,
hvilken alt ännu årligen afkastar väldiga snmmor, om ock utbytet af
Californias grufvor under senare år altmera förminskats så att
detsamma numera knappast uppgår till hälften af hvad förut var
fallet. Allenast af guld har California under åren sedan den
första upptäckten af den gula metallen år 1848, afkastat ettusen
trehundra miljoner dollars. Under åren 1850—1864 vans i
medeltal femtio miljoner dollars per år i guld ur statens olika
grufvor och ehuru detta belopp sedan dess gått nedåt för hvarje år
stiger värdet af Californias årliga „guldskörd“ dock alt ännu till
tjugu miljoner dollars. Under den första tiden förekom knappast
något annat slag af grufdrift än vaskning af guld ur de på den
ädla metallen så rika sand och gruslagren i åarnas och
bäckarnas bäddar samt i deras närmaste närhet. Men i samma mån
som guldtillgångarna i dessa lager begynte sina, började
guld-sökarne gräfva djupare in i kullarnas och åsarnas sidor för att
finna de lager, ur hvilka sanden och gruset i dalsänkorna under
tidernas lopp utspolats. Och då dessa djupare lager genom den
ofvan liggande jordmassans tryck småningom tillhårdnat så
mycket att den vanliga vaskningen icke förmådde afskilja guldstoftet
från gruset, uppfann mann den s. k. hydrauliska metoden, enligt
hvilken det först söndersprängda hårda gruset sedermera
behandlades med en vattenstråle hvars tryck var tillräckligt för att
sönderspola grusklumparna och nedskölja grusmassan i
trärännor, där det tunga guldstoftet afsatte sig på botnet och sedan
genom tillblandning af kvicksilfver utdrogs ur den orenlighet,
som vatnet ej förmådde afskilja. Denna hydrauliska metod
vann snart så almän utbredning och visade sig så gifvande att
hundratal grufvor togos under arbete längs hvartenda
vattendrag i de guldrika distrikten, tils slutligen de i floderna
ned-sköljda grusmassorna blefvo så stora att de orsakade betydande
skador på underliggande fält. Dessas egare genomdrefvo då en
lagstiftningsåtgärd, enligt hvilken de som bedrefvo „hydraulisk
grufdrift“ ålades att bygga uppsainlingsdammar för att hindra
gruset att nedrinna i floderna och dämma dem. Men sådana
dammar stälde sig i regeln så kostsamma att en stor del af
vinsten — i många fall till och med mera än hela utbytet — af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
