Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
norden har kapital i alt rikligare mängd begynt strömma till
sydstaterna, invandrareantalet blir bkaledes år efter år större oeb
såsom en följd af dessa båda omständigheter är en rask
utveckling inom många af sydstaterna numera skönjbar. De forna stora
domänerna styckas i mindre farmer, bvilka odlas af egarne
själfva, tillgångarna i järn och kol vinna dagligen i betydelse
såsom grund för en uppblomstrande industri och handel och
handtvärkerierna antaga år för år alt större omfattning. En ny
blomstringsperiod synes förestå södern, en blomstrinsperiod fotad
på nordiskt kapital, nordisk företagsamhet och arbetsförmåga,
men i denna nya uppblomstring har negern så godt som ingen
del. Under många och långa år hade han de yppersta tillfällen
i världen att så godt som ostörd af all konkurrens tillgodogöra
sig en mängd af de stora och rika ressurser sydstaterna besitta,
men dessa tillfällen lät han glida förbi och numera är det den
kaukasiska rasen, som tagit söderns utveckling om hand. I
täf-lan med denna kan negern icke bestå, därom kan intet tvifvel
råda hos den, som på nära håll iakttagit förhållandena, och
därför är det omöjligt att med något anspråk på tillförlitlighet
förutsäga negerrasens framtid. Skola de svarta för all tid komma
att bilda ett lägsta samhällslager, som förrättar det gröfsta och
mest föraktade arbetet? eller komma de att, följande indianrasen
i spåren, småningom dö ut? eller törhända att gradvis uj)pgå i
den hvita rasen? Den sistnämda vore väl den lyckligaste
lösningen af problement, men så länge motviljan mot negerblod är så
stark hos det amerikanska folket som i detta nu finnes föga
utsikt för handen att så skall gå. Och alla andra mera eller
mindre äfventyrliga förslag om att söka förmå negrerna till
massemi-gration till en eller annan trakt af Afrika, där de finge helt och
hållet sköta sig själfva, äro rena fantasier. Utan tvång komma
de aldrig att göra det och tvinga dem därtill kunna amerikanarne
icke så länge de hysa den minsta aktning för sina egna lagar
och samhällsinstitutioner. Det är omöjligt att tala eller skrifva
om sydstaterna utan att komma in på negerfrågan, som där alt
ännu utgör det svåraste samhällsproblemet. Vi få tillfälle att
på tal om de olika staterna återkomma därtill, ty i några af dem
är frågan af betydligt större vikt än i de andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
