- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
609

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Biloxi, hvarpå tan följande år på en punkt sjuttio mil högre
uppåt floden och således inom det egentliga, nuvarande
Louisiana, grundade en militärpost, hvilken hade till uppgift att möta
alla möjliga försök från engelsmännens sida att segla uppåt
floden. Området gafs sedermera i förläning åt Antoine Crozat, som
dock snart fann det för sig förmånligast att öfverlämna sina
ändock gränslösa domäner åt den beryktade svindlaren John Law
och det af honom grundade ,,Västra kompaniet“.

New Orleans grundades år 1718 och egde då sextioåtta
innevånare, men växte hastigt nog genom de skaror af franska
immigranter, livilka år efter år anlände från moderlandet. Redan år
1721 hade Louisiana ett antal af inemot femtusen hvita
innevånare utom åtskilliga hundra negrer och ett okändt antal indianer
af olika stammar, mot livilka ständiga krig fördes.
Clioctaw-indi-anerna voro fransmännens allierade mot Natchetz-stammen,
hvilken blef närapå helt och hållet tillintetgjord, men senare i
Ckic-kasaw-indianerna lyckades finna bundsförvandter, med hvilkas
tillhjälp striden mot de hvita kunde fortsättas, med så mycken
energi att fransmännen tillfogades flera rätt känbara nederlag.
Under tjugu år pågingo indiankrigen, hvilka naturligtvis i hög
grad fördröjde Louisianas framåtskridande, och sedan de
ändligen blifvit slutförda drabbades kolonien af nya svårigheter i och
genom dess aftrådande år 1764 till Spanien. Fransmännen i
Louisiana vora alt utom hågade för att stå under spansk styrelse
och visade sig därför särdeles gensträfviga mot den spanska
guvernören Antonio de Ulloa, hvilken de slutligen togo till fånga
samt sände tillbaka till Spanien på ett dit destineradt fartyg.
En regering tillsattes af de segrande och delegerade skickades
till Frankrike för att anhålla om att konungen åter ville taga i
besittning de förra franska kolonierna i Louisiana och
angränsande trakter. Detta vägrade emellertid den franska regeringen
att göra och för kolonisterna återstod därför intet annat än att
underkasta sig den spanska armé, hvilken år 1769 anlände för
att återtaga området. Ledarne af den franska insurrektionen
skötos i New Orleans och hvarje spår af motstånd kväfdes,
hvar-efter provinsen kvarblef under spanskt herravälde ända till år
1800 då Frankrike återvann sina forna besittningar i Nord
Amerika, ehuru endast för att tre år därefter för kontanta penningar
försälja dem till Förenta Staternas unga republik.

Inom mindre än ett år efter det unionsregeringen erhållit
eganderätten till provinsen bildades af en större del af det
nuvarande Louisiana territoriet New Orleans, livilket i öster hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerikas/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free