Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— eio —
såsom närmaste granne cle engelska besittningar, b vilka under
benämningen „West Florida“ omfattade kusttrakten öster om
Mississippi. Inbyggarne i dessa trakter trötnade dock snart nog på
Englands öfverhögket och förklarade sig år 1810 för en
oberoende ocli själfständig republik samt anliöllo något senare, om
inträde i den amerikanska unionen, hvars regering dock vägrade
att mottaga området. Guvernören i Louisiana annekterade
emellertid den oberoende republiken för sin stats räkning och följden
däraf blef att England under det krig, som år 1812 utbröt mot
Förenta Staterna, sände en armé af öfver fjorton tusen män under
general Pakenhams anförande mot New Orleans. Staden
försvarades af general Andrew Jackson, som endast kunde ställa upp
tretusen femhundra skarpskyttar från Kentucky, Tennessee och
Louisiana mot de engelska trupperna.
Men i den afgörande drabbningen,
som egde rum den åttonde Januari
1815, några dagar efter det fred redan
blifvit sluten mellan England och
Förenta Staterna, lyckades Jackson sin
numeriska underlägsenhet oaktadt,
tillfoga engelsmännen ett så grundligt
nederlag att de, efter att hafva förlorat
tretusen män, retirerade till sina fartyg
och afseglade till hemlandet.
Louisiana såsom en af de stater,
där knappast några andra arbetare än
negerslafvar användes, var naturligtvis
Monument i Chalmetto, till min- en af de första att ansluta sig till
sene af do stupade. cessionsrörelsen. Men då amiral Farra-
gut redan i början af kriget lyckades besegra den konfedererade
flottan invid New Orleans samt sålunda göra det möjligt för
general Butler att med jämförelsevis ringa svårighet sätta sig i
besittning af staden, undgick Louisiana en stor del af den aktiva
krigföringens värsta följder, ehuru visst också under förloppet af
år 1864 en rad fäktningar föreföllo inom dess område, vid
till-bakaslåendet af unionsgeneralen Banks’ försök att intaga statens
konfedererade hufvudstad Shreveport.
I alla andra afseenden delade emellertid Louisiana öde med
de öfriga besegrade sydstaterna. Dess kredit såväl som dess
tillgångar såsom stat voro i grund uttömda, de flesta af dess
fordom välmående plantageegare och handlande, hvilka vågat alt
på federationens sak, voro ytterligt ruinerade och till följd af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
