- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
611

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

negrernas frigörelse fans ingen möjlighet för att i hast
återupptaga arbetet på socker- och bomullsplantagerna. Härtill kom att
afgörande makten beträffande alla val och alla
lagstiftningsåtgärder låg i händerna på det republikanska partiet, hvars
öfvervä-gande flertal åter utgjordes af okunniga negrer. Själfva egde
dessa naturligtvis aldeles ingen insikt i något slags almänna
affärer och blefvo därför ett lätt bearbetadt material i händerna
på de samvetslösa yrkespolitici från norden, hvilka i skaror
skyndade söderut så snart kriget ändtligen var slut och
„rekonstruktionen“ skulle begynna. Hvad hälst dessa yrkespolitici — kallade
„carpet-baggers“ på grund af deras i regeln så lätta ekipering
att alla deras tillhörigheter lätteligen kunde transporteras i en
nattsäck, ,,carpet-bag“, — än föreslogo vann understöd af de
svarta, hvilka ännu lefde i den naiva tron att enhvar innevånare
i de norra staterna var en negerrasens vän. De vansinnigaste
åtgärder, de mest oförsynt fräcka plundrings- och tjuf-lagar,
utnämningen af de mest ökända svindlare och bedragare till
statens högsta embetsmän — alt röstade de bedröfligt okunniga
och lättrogna negrerna för och följden blef ett så hänsynslöst
ringaktande af mindretalets, här de gamla hvita innevånarnes
i staten, rättigheter att dessa måste vidtaga mått och steg till
själfförsvar. Resultatet blef bedröfligt nog. De hvita af den
gamla stammen, som funnos kvar, gingo alt längre i sin sträfvan
att afhålla negrerna såväl från valurnorna som från utöfvandet
af alla andra medborgerliga rättigheter. Våldsgärningar af ofta
ohygligaste slag hörde till ordningen för dagen och den största
förvirring rådde på alla områden, medan samtidigt statens redan
förut så usla finanser dag för dag blefvo alt värre, tack vare de
oförsynta rofferier och underslef ledarne af statspolitiken,
carpetbaggers och deras svarta budsförvandter, som snart nog lärt sig
inse hvilken rikt gifvande inkomtskälla statsskattkammaren kunde
utgöra, tilläto sig.

Det var en sorglig period i alla afseenden Louisiana
genomgick åren närmast efter fredsslutet, medan hvita och svarta stodo
såsom bitra fiender emot hvarandra. Men i samma mån som de
frigjorda negrerna lärde sig inse att deras forna herrar,
jord-egarna och arbetsgifvarne, i alla fall voro de, hvilka landets värk
liga fördel mest låg om hjärtat, i samma mån blef också striden
om det politiska öfverväldet mindre bitter. Nya former för
utveckling och framåtskridande uppstodo, arbetet på de ödelagda
plantagerna upptogs på nytt och handel och näringar begynte
igen gå sin gilla gång. I icke ringa grad bidrog till stadgandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerikas/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free