Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Därförinnan hacle dock Tennessee att genomgå många öden
såsom stat. Betraktadt såsom en del af North Carolina, af
träddes området år 1784 af denna stat till nnionsregeringen, men
redan ett år därefter återtog North Carolinas regering afträdelsen
af sina rättigheter, livilket så förtröt Tennessees alt utom
lätt-handterliga innebyggare att de förklarade sitt område för en
särskild stat — kallad „Franklins stat“ — samt sände delegerade
till unionskongressen för att erhålla dess sanktion af sitt
oberoende. Kongressen tog emellertid officielt ingen notis om den
nya statens delegerade, hvarför Franklins stat ända till år 1787
fortsatte att sköta sina egna affärer, men nämda år återvände i
hägnet af North Carolina, som tre år senare ånyo afträdde sina
rättigheter till Förenta Staternas regering. Denna gjorde
Tennessee först till en del af det till sina gränser väl obestämda
„territoriet söder om Okio-floden“, livarefter området i sinom tid
förklarades vara ett särskildt territorium och slutligen år 1796
upptogs såsom själfständig stat i unionen.
Då slaffrågan de sista åren före secessionskrigets utbrott
be-gynte så tillspetsa sig att enhvar kunde inse det en konflikt förr
eller senare blefve oundviklig, uppstod betydande oenighet om
den hållning Tennessee borde intaga inom staten själft. I dess
bärgtrakter lefde en talrik och oberoende befolkning, hvilken
utan hjälp af slafvar eller andra arbetare själf skötte och
bebrukade sin jord, och denna befolkning var därför så godt som till
sista man vänligt stämd mot unionen och dess politik. Men i de
västra, lägre belägna, fruktbarare och rikare delarna af staten
hade stora plantager i mängd uppstått, bebrukade af slafvar och
i allo lika dem i Louisiana, Mississippi o. s. v. där slafliållandet
var en fråga om vara eller icke vara för plantageegarne, hvilka
naturligtvis alla voro bitra motståndare mot den potitik, som
åsyftade slafvarnas frigifvande. Följden kärai var att då af
statsregeringen upprop utfärdades om sammankallande af en
konvention, som skulla besluta om statens kvarblifvande i unionen eller
utträde därur, folket i de östra trakterna till en början vägrade
att efterkomma uppropet. Konventionen kom dock snart nog
därefter till stånd och beslöt med en majoritet af öfver femtiosju
tusen röster att Tennessee skulle förena sig om secession. Detta
beslut underkastade sig folket i de östra grefskapen emellertid
icke utan förklarade sin trohet för unionen, till hvars arméer
det sände icke mindre än trettiotusen män. I Tennessee stodo
därför kanske mera än i någon annan stat grannar och bröder
emot k varandra i de båda stridande arméerna, hvilka inom statens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
