Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
staden, som redan nått en viss blomstring, i grund förstörd af
den engelska sjöanföraren Sir Francis Drake, ocli några år
därefter utplundrades densamma igen, denna gång af buccanierer,
såsom den tidens sjöröfvare i de västindiska farvattnen kallades.
Florida var under det följande århundradet skådeplatsen för
ständiga strider mellan engelsmän och spaniorer, hvilka båda
an-sågo sig ega rätt till landet, och hämmades därunder
naturligtvis betydligt i sin utveckling. År 1763 afträdde den spanska
regeringen Florida till England, men lämnade området tillbaka
redan tjugu år senare i utbyte mot Bahamaöarna, hvarefter
Florida förblef en spansk besittning ända till år 1821, då detsamma
afträddes till Förenta Staternas regering, som väl för framtiden
kommer att förbli egare därtill.
Men Förenta Staternas besittningtagande af Florida var
ingalunda liktydigt med ett omedelbart återinträdande af fredliga
förhållanden. Det nyvunna området egde vid denna tid en
befolkning af endast sexhundra personer af hvit ras, medan
Semi-nol-indianerna, hvilka icke underkastat sig unionsregeringen,
räknade öfver fyratusen själar och på intet sätt voro villiga att låta
de hvita inkräkta sitt land. Det blef en nödvändighet för att
Florida skulle kunna vidare utveckla sig att fördrifva eller
un-derkufva Seminolerna, hvilka man under många och långa år
förgäfves sökt vinna på fredlig väg. År 1835 börjades det
afgö-rande kriget mot dem och pågick därefter i sju år, hvarunder
ettusen femhundra män af Förenta Staternas trupper stupade
och tjugu miljoner dollars utgåfvos. Med enastående tapperhet
försvarade sig Seminolerna i Floridas otillgängliga kärrmarker,
ledda af den berömda höfdingen Osceola, hvilken gång efter
annan tillfogade amerikanarne blodiga nederlag. Öfver trettiotusen
man trupper användes af Förenta Staternas regering i kriget
mot rödskinnen i Florida, och tack vare denna öfvermakt
lyckades det slutligen att clrifva dessa ut ur sumpmarkerna, hvaréfter
större delen af de öfverlefvande togs till fånga och
transporterades västerut till indianterritoriet söder om Kansas. Ånnu
finnas några hundra af dem kvar i Florida, där de bo och lefva i
kärrmarkerna längs Indian River, ostörda af de hvita och därför
småningom altmera antagande dessas vanor och lefnadssätt.
Deras största by, Tallafajassa, ligger vid det nämda vattendraget
femton mil från Fort Pierce.
Yid secessionskrigets utbrott stälde sig Florida utan tvekan
på sydstaternas sida, men då unionstrupperna icke kunde utdrifvas
ur de fästen nationalregeringen innehade i staten och unions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
