- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
660

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rome............................................ 6,950.

Americus ....................................... 6,335.

De spanska guldsökare, livilka af de Soto fördes genom en
stor del af den nordamerikanska kontinenten, voro de första hvita,
som också besökte Georgia, kvilkct då tillhörde och beboddes af
Cherokee- och Creek- eller Muscogee-indianerna. I Georgia hörde
de Soto guld omtalas, men fann själf icke något, hvaremot en
annan spanior, Tristan de Luna, som tjugu år senare ledde en
smärre expedition till området, där fann grufvor, som han
började bearbeta. Under omkring etthundra år fortfor detta
gruf-arbete i mindre skala, men öfvergafs därefter helt och hållet, då
malmtillgångarna småningom utsinat. Spaniorerna hade intet
annat mål än att finna guld och grundade därför inga egentliga
nybyggen i området, hvilket för öfrigt icke häller tillhörde
antalet af de spanska besittningarna.

Den första stadigvarande bosättningen af hvita inom
Georgia egde rum först år 1733, då general Oglethorpe med en skara
af etthundra sexton invandrare grundade en koloni i den trakt,
där staden Savannah sedermera uppstått. Af Englands parlament
hade Oglethorpe erhållit tillstånd att i Amerika upprätta en
koloni, där cessionanter, gäldstugufångar och andra, som lyckan
icke gynnat, kunde börja lifvet på nytt, och för att underlätta
Oglethorpes människovänliga sträfvanden beviljade parlamentet för
koloniens behof en summa af etthundra åttiotusen pund sterling.
Försedd med alt, som på den tiden beliöfdes för att grunda
ny-byggen i ödemarken, seglade Oglethorpe ofvannämda år till
Amerika och förvärfvade af Creek-indianerna ett jordområde för sin
koloni, hvilken snart vann förstärkning af lutheraner, judar,
skottar, bayrare och andra, hvilka lockades dit af den
religionsfrihet, som genast proklamerades i det nya området. Så hastigt
ökades befolkningen i kolonien, att general Oglethorpe redan år
1739, då kriget mot Spanien bröt ut, kunde mönstra en armé om
ett tusen man, med hvilka han gjorde ett misslyckadt tåg mot
Florida. Men då tre år senare en spansk anförare gjorde ett
infall i Georgia med en fem gånger starkare truppstyrka, blef det
Oglethorpes tur att vinna seger, i det han med en skara af icke
fullt sjuhundra skogsbor tillbakaslog spaniorerna och tillfogade
dem högst betydande förluster.

Hämmande på koloniens utveckling värkade emellertid såväl
den betungande krigstjänst dess innevånare måste underkasta
sig att fullgöra som äfven det existerande förbudet mot att hålla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerikas/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free