Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slafvar, något som gjorde det svårt for Georgias innevånare att
konkurrera med kolonisterna i närliggande områden, där det
jämförelsevis billigare slafarbetet användes i stor utsträckning.
År 1750 uppkäfdes därför det lagbud, som förbjöd slafkållande,
kvarefter samhällsskicket i Georgia utvecklade sig på samma sätt
ocli i samma riktning som i de öfriga södra kolonierna, där alt
arbete utfördes af negerslafvar.
Samma anda af kärlek till oberoende och hat mot alt
förtryck, som besjälade de andra amerikanska kolonierna, utmärkte
också Georgias innevånare, livilka därför genast anslöto sig till
den rörelse, som slutligen utmynnade i upprättandet af den
nordamerikanska unionen. Georgia, som vid tiden för
revolutionskrigets utbrott egde en befolkning af sjuttiotusen personer, led
jämförelsevis litet under striden, hvars största tunga Lars af de
norra och östra staterna. Men sedan Cliarleston fallit, blef
staten skådeplatsen för ett ytterst liårdnackadt och förbittradt
gue-rillakrig, i livilket engelsmännen långt ifrån altid hade
öfver-kanden.
Efter revolutionskrigets afslutande genom erkännandet af
Förenta Staternas oberoende gick Georgias utveckling framåt
med särdeles rask fart, gynnad af en stadig invandring såväl
från de äldre och mera befolkade staterna i Nord Amerika som
från Europa. Till Georgia räknades då alt land ända till S:t
Marys-fioden i söder och Mississippi i väster, men år 1803 afstod
Georgia till unionsregeringen hela det område, kvaraf senare
staterna Alabama och Mississippi bildades. Ersättning härför
erhöll staten dels i kontanta penningar, dels i de landsträckor,
kvilka fråntogos både Creek- och Cherokee-indianerna, nom år
1838 förflyttades från sina gamla boningsplatser ut till
indian-territoriet, där de sedan dess vistats.
Yid början af konflikten rörande slaffrågan voro åsikterna i
Georgia mycket delade, i det några af dess mest framstående
män med största bestämdhet motsatte sig alla förslag om affall
från unionen, medan andra med lika bestämdhet yrkade på
statens anslutning till konfederationen. En tid såg det till och
med ut, som om unionisterna skulle vinna seger och staten
således kvarbli i unionen, men då frågan slutligen kom till
afgö-rande genom omröstning, vunno konfederationens anhängare —
slafhållarne — en betydande majoritet, och Georgia anslöt sig
till följd däraf till secessionen. En del af dess befolkning
för-blef likväl unionen trogen under hela kriget och beredde de
kon-federerade myndigheterna många svårigheter samt gjorde alt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
