- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
693

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stora dag, då Cornwallis’ liela armé med vapen ocli fanor,
blomman af den dåvarande engelska hären, måste gifva sig fången åt
Washington och hans franska allierade Rochambeau.

Då efter revolutionskrigets slut de olika staternas
förhållanden ordnades och deras områden blefvo nogare reglerade, af trod de
Virginia åt unionsregeringen såväl det nuvarande Kentucky som
också de detsamma underlydande vida landsträckorna nordväst
om Oliio-floden. Men oaktadt afträdelsen af dessa väldiga
områden förblef Virginia ända till år 1820 unionens folkrikaste stat
samt från detta år, då New York öfverflyglade detsamma, till år
1810, då åter Ohio gick förbi i täflingen, den andra i ordningen.
Numera intar Virginia endast det femtonde rummet beträffande
folkmängd, något som i sin mån vitnar om den oerhörda
utvecklingen af de andra unionsstaterna.

Virginia såsom en af de stater, hvilka kraftigast bidragit till
bildandet af den amerikanska unionen, kunde endast med
svårighet besluta sig för att utträda därur, då slaffrågan slutligen leddo
till en söndring mellan norden och södern. I början af år 1801,
då frågan om secessionen blef föremål för omröstning, beslöto
statens medborgare med en majoritet af sextio tusen röster att
kvarblifva i unionen, men då några veckor senare president
Lincoln utfärdade det första uppropet om trupper, och kriget
sålunda var oundvikligt, beslöt Virginia att dela öde med de andra
sydstaterna, „ehuru det var uppenbart att dess jord skulle bli
det hufvudsakliga slagfältet“.

Redan under samma år, den 21:sta Juli, utkämpades inom
Virginia den blodiga siaktningen vid Bull Run, där
unionstrup-perna blefvo i grund slagna, och i October samma år blef en
annan unionsarmé så godt som upprifven vid Balis Bluff. I Mars
1808 inträffade det världsberömda sjöslaget vid Fort Monroe,
där sydstaternas såsom oöfvervinnerligt ansedda pansarfartyg
Merrimac (af de konfedererade kalladt Virginia) slogs af John
Ericsons berömda monitor. Några veckor senare mötte
McChel-lans armé om etthundra tjugufemtusen man den konfedererade,
nittiotusen man starka, hären under Johnston i en drabbning vid
Fair Oak, där tiotusen stridande dödades eller sårades och
segern stannade på sydstatsarméns sida. Närmare en månad
därefter, då MeChellons förposter redan stodo inom fyra mils
af-stånd från Richmond, sydstaternas hufvudstad, anfölls hans
armé af Lee, som slog honom i en förfärande blodig drabbning,
som räckte i sju dagar och medförde en förlust för de stridande
arméerna af trettiofyratusen män. Senare under samma år timade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerikas/0695.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free